Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. 15 April 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
TRONS SEGRAR
Se, Guds Lamm!
När jag i tron fick skåda
Min Frälsare på korsets stam,
Jag miste syndens börda
Och prisar nu Guds Lamm.
Hans underbara kärlek,
Som offrat liv och allt för mig.
Jag aldrig har förnummit
Så ren och innerlig.
Osäglig är Guds godhet.
Och utan gräns Hans kärleks hav.
Vår tanke kan ej fatta,
Vad Han i Kristus gav.
Ja, Jesus är vår hälsa;
Han ger oss liv och övernog.
Kom nu och tag mot gåvan,
Ty ock för dig Han dog.
Nu allt är väl för evigt
För den som här på Jesus tror
Och ledes av Guds Ande —
O, vilken nåd så stor!
All jordisk glans förbleknar,
Och allting blir oändligt smått
När Jesus hjärtat finner
Och blir vår del och lott.
L i n n é a.
Trons väg.
Låt oss söka ära Gud genom att
visa Honom absolut tillit och genom
att tjäna Honom utan en skugga av
misstro till Hans ord. Vi skola då
finna, att av alla Guds välsignelser
äro just de, som härflyta från sådana
ting som otron fruktar mest för, de
värdefullaste och mest bestående.
J. Hudson Taylor.
«Vem vidrörde mig?»
»Hon sade vid sig själv: Om jag
allenast får röra vid Hans mantel, så
bliver jag hulpen.» Matt. 9:21.
Runtomkring oss svävar städse Kristi
dräkt. Den är bredvid oss, då vi
öppna Bibeln och läsa Hans ord. Den är
bredvid vår smärtas läger, då vi
känna den Helige Andes närvaro hos oss.
Den är bredvid oss, när det blir mörkt
omkring oss av sorgens dysterhet. Den
är bredvid oss under våra mest
arbetsamma dagar, mittibland livets
uppgifter, arbete och omsorger. Vi
kunna aldrig bege oss någonstädes, där
en flik av Hans mantel icke är nära
oss, så att vi kunna räcka ut handen
och vidröra den och med vårt
hjärtas skärande rop nå Jesu egen själ.
Om det finnes i oss blott en känsla
av nöd och vi vända oss, låt vara med
den svagaste tro, till Jesus, kännes
ögonblickligen vårt vidrörande i
him-melen, och en kärlekens stämma
frågar: »Vem vidrörde mig?»
J. R. Miller.
En väg till förkovran.
En icke troende lantbrukare sade
till en granne, som var en uppriktig
kristen och känd för sin
offervillighet:
»Att du kan ge så stora bidrag till
församlingen och till missionen och
likväl inte bli utfattig själv! Du har
inte större inkomster än jag, men du,
som så att säga öser ut pengar, drar
dig fram mycket bättre än jag, och
det fast du har mycket större familj.»
Den troende lantbrukaren svarade:
»Jag skall gärna säga dig, hur det
är. Medan jag öser ut, öser Gud in,
och Hans skyffel är mycket större än
min.»
Spurgeom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
