Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. 1 Maj 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
som drar förbi under ett förskräckligt
oväsen. Några tiotal meter från oss ha de
ett tempel, där de stanna för att roa
av-gudarna och människorna med sitt spel.
De väsnas ännu värre än vi, så de få också
mera folk, fastän besökarna få stå ute
och frysa. Men vi äro inte så ängsliga.
Om några minuter kommer en annan skara
inryckande och intager de tomma
platserna. En gammal gumma stiger in och har
ett helt följe med sig. Alla äro kvinnor.
Troligtvis en del släktingar från byarna
omkring. Pe ha kommit in till staden för
att se på teatern och så äta litet god
mat, eftersom det är så strax efter
nyåret. Helt säkert kommo de in endast för
att få se utlänningarna på nära håll, ty
efter fem eller tio minuter drar hela
skaran ut igen för att gå till templet strax
intill. Då teatersällskapet väsnas som värst,
få vi lov att ta upp en kör, och sedan vi
sjungit den några gånger, fortsätta vi.
vittna, där vi slutat. En hel del sitter dock
kvar under hela mötet, och ibland nicka
de instämmande; men ibland se de ut,
som om de inte förstode ett dugg. Några
börja prata och fråga om ett och annat,
men då vi bedja dem lyssna på oss, tystna
de. De äro inte vana vid att alla skola
sitta och lyssna, medan bara en talar.
Kaffepannan står på kaminen och
puttrar så inbjudande, då vi komma från
mötet. Efter att ha harklat ur oss så mycket
kinesiska vi kunnat, så halsarna äro
torra och såriga, smakar det gott med
en kaffetår. Som väl är, få vi de här
dagarna dricka kaffet utan tillsättning av
kac-kerlackor, vilket hände oss på en annan
ut-station. Mat få vi till hälften utländsk och
till hälften kinesisk. Ibland koka vi potatis
och steka litet fläsk i en panna, som vi
tagit med oss. Ibland få vi kokta
vetemjölssträngar och på kvällarna i allmänhet
risgrynsvälling, kokt i vatten, eller en
välling av några andra gryn, som j,ag ej
sett i Sverige.
En kväll hade vi församlings möte. Det
var inte så uppbyggligt, men för att om
möjligt uppväcka tlera förebedjare för
platsen vill jag nämna om det. Först blev det
SEGRAR 165.
val av en del funktionärer, och det gick
ganska lindrigt, ty det var ej många att
välja på. Sedan blev det frågan om en
del medlemmar, som måste uteslutas. Man
kan ej annat än gripas i sitt* hjärta, då
man hör orsakerna — tillbedjan av
avgudar, trolldom, giftermål med en sköka m. m.
Vänner! Bed för den lilla församlingen
på platsen! Bed för evangelisten där, och
bed för mig!
På måndagsmorgonen resa vi därifrån.
Evangelisten och någon mera följa oss
utanför stadsporten. Man förstod, att det
varit högtid för dem dessa dagar. Inte därför
att vi varit där, utan därför att Gud, trots
allt, var i vår mitt och välsignade de
längtande och uppriktiga.
Det blev en lång dagsresa, ty vi stanna
ej över natten på vår andra utpost. Vi ha
ännu mellan en och två mil kvar till stan,
och det börjar redan mörkna. Vi fortsätta
dock färden i mörkret. Vägen är bra, och
vi vänta, att månen skall gå upp; men den
lät vänta på sig, tills vi kom in i stan.
Stjärnorna tindra högt på fästet och
påminna om Guds löften till Abraham.
Stjärnorna äro desamma här som hemma i
Sverige, fastän de ändrat läge något.
Karlavagnen, Orion och Sjustjärnan äro
bekanta. Löftena till patriarkerna äro i många
avseenden även för oss, om de också, som
stjärnorna, något ändrat »läge». Guds
löften bli liksom mera påtagliga och härligt
påträngande i detta land. De olika
situationerna man kommer uti gör, att man
många gånger inte har någon annan
utväg än att i tro stiga ur vår hoptimrade
båt och stiga ut på vågorna. Se vi på
Jesus, bära de oss. Halleluja!
Några dagafs ofrivillig avmagringskur, på
grund av förkylning, blev sviten efter
besöket, men Gud belade halsen, så att jag
nu åter kan vara i arbete.
En särskild hälsning till alla
underhållare och förebedjare — kända såväl som
okända.
Fritz Sverker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
