- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjunde årgången. 1936 /
208

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. 1 Juni 1936 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2X0T TRONS

Från

Missionär Wallins sjukdom♦

Lingkiu den 27/4 1936.

Käre Broder i Herren! Frid!

I brev till T. S. den 13/3 skrev jag
om att broder Wallin låg sjuk i
reumatisk feber här i Lingkiu. Många
av missionsvännerna, som läst detta,
torde vänta på att få höra något mera
om honom. Till Herrens ära kan vi
nu meddela, att han är bättre och reste
hem till Hunyuan för en vecka sedan;
fru W. reste två veckor tidigare, så
hon var i H. över påsk. Syskonen
Wallin kom för att hjälpa oss med
en veckas möten, men i stället blev
br. W:s vistelse i L. över sju veckor.
Kunde han inte deltaga med i mötena
första veckan i mars, så hjälpte han
oss nu med påskmötena. Vi är
tacksamma till Gud, som hjälpt och styrkt
sin tjänare. Han var ju inte riktigt
fri från värken, och kroppskrafterna
hade ännu inte återkommit, så han
behöver en liten tid för vila och
stillhet.

Vid påsk hade vi fyra dagars möten.
Mycket folk samlades, och Guds
Ande verkade till förnyelse och frälsning.
Vi prisar Gud, för att vi får se själar
vid försonarens kors taga emot
frigörelse och rening i blodet.

Nu är det flera personer, som har
kommit och bor här på stationen. Tre
av dem för att bryta med
opiumlasten; ett par äro plågade av djävulen,
och några äro sjuka. Det är redan
de som vittnar om att »sedan de
började bedja, har det blivit bättre med
dem.» Vi beder och väntar, att Gud
skall gripa in och på ett ännu härligare
sätt uppenbara sin kraft på dem och

SEGRAR

Hans namn så bli förhärligat ibland
oss.

Ehuru det är oroligt och kritiskt på
flera platser i vår provins, har vi
här fått bo i lugn och ro och kunnat
fortsätta i arbetet. Vi tackar Gud för
all Hans nåd och trofasthet emot oss.

Mina kamrater förenar sig med mig
i varma fridshälsningar.

Broderligen i Herren,

Josef J o h a n s s o n.

En säker borgesman.

»Käre Olsson», sade pastorn i en
landsförsamling till en av sina
församlingsbor, »jag önskar du ville
köra ett lass ved till gamla fru M.,
änkan efter vår salige broder, som så
länge bodde strax bortom din gård
på vägen till X.»

»Det vill jag nog göra», svarade
lantmannen, »men vem ansvarar för
betalningen?»

»Läs när du kommer hem
verserna 1—4 av 41 psalmen», svarade
pastorn, »och om du ej är nöjd med
den borgensförbindelse, du där finner,
så får du vända dig till mig.»

Några dagar därefter
sammanträffade åter pastorn med Olsson. Den
senare sade då: »Jag är fullt belåten
med den borgensförbindelse, ni
anvisade mig, och fruktar alls icke_, att
Han skall svika mig i nödens stund.
Mitt hjärta kände en sådan
förvissning därom, då jag läste de där
verserna, att jag knappt kunde tillsluta
mina ögon hela den natten av glädje
att få tjäna Honom genom att tjäna
ett av Hans barn.»

Käre läsare, gör du sammalunda!
Om du visste, hur verkligt sanna
Herrens ord äro: »Saligare är giva än
taga», och: »vad I gören en av de
mina, det gören 1 mig», då skulle
det vara din hjärtliga lust att få
hjälpa och glädja Hans vänner.

Ur »Budbäraren» 1865.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1936/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free