- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjunde årgången. 1936 /
252

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. 15 Juni 1936 (Årsberättelsenummer) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2X0T

2X0T TRONS SEGRAR

och tacka Gud. Är det rätt för ett
missions-sällskap som sådant att ha ett
missionspensionat och vilohem, och kan därigenom
mycket gott uträttas, — vilket jag själv
sett och bevittnat, även andligt gott, ej
minst då det gäller Guds barns enhet —
och då ju Helgelseförbundet ej äger
monopol på en sådan verksamhet, då kan eller
bör det väl ej heller anses som synd eller
orätt, om vi tre tillsammans önska och söka
utsträcka detta goda ännu vidare och1 längre.

Som sagt, jag har sett det myckna goda,
som uträttats samt kan uträttas, ej minst
på det andliga området, för »Guds
b. a r n s enhet» samt för
missionen, genom ett dylikt hem. Och då jag
skulle känna det gott att själv ha lite
del däri och även min hustru önskar att
få komma till ett sådant hem här i Sverige,
■där vi kanske kunde få välkomna någon
trött kämpe, så, då nu ett sådant tillfälle
så tydligt gavs — ty dessa två systrar,
särskilt fröken Thorsén, hörde jag om och
om igen, ej, utan orsak, uttrycka en
önskan som denna: »ack, den som hade ett
eget vilohem!» — och då Gud styrt det
så för mig, att jag kunde i någon mån
vara behjälplig, ja, då i Herrens namn,
till Hans ära, togo vi steget. Här stå vi,
och vi kunna ej annat. Vår önskan är,
att det må bliva till våra medmänniskors
fromma och glädje. Och ehuruväl mycket
av framgången vid Granbacken utan
gen-sägelse beror på fröken Thorséns visa,
lugtia ledning, men framför allt på den.
ömma moderskärlek, som man möter, och
som gör hemmet till ett »hem», så är väl
ändå inte pensionatet såsom sådant, dess
tillkomst, framgång och bestånd beroende av
eller vilar på henne. I så fall vore det ju
under alla omständigheter förr eller senare
dömt till undergång. Nej, syskon! Låtom
oss fortsätta att älska varandra, lära oss
mera att värdera och uppskatta varandra,
hjälpa varandra, strö en och annan ros
och ej bara törnen på varandras
levnadsväg och så förtrösta på Herren och tjäna
Honom av rent hjärta och uppsåt, samt
vandra i ljuset, i sanningen! Så följer frid.
Och Gud älskar sanning i hjärtegrunden.

Sanning, hela sanningen, och intet annat
än sanning!

Broderi. Hans Nilsson.

Helgelseförbundets vän, Jesu Kristi tjänare
för Guds sannings skull.

Till Hans Nilsons brev tillfoga vi följande:

Till stor ledsnad för såväl H. F:s styrelse
som alla vänner i övrigt landet runt, som
lärt känna och värdera vilohemmet
Granbacken, ej minst för dess präktiga och
energiska föreståndarinna fr. Hulda Thorséns
skull, har vår värderade syster nödgats,
på grund av hälsoskäl, uppsäga sin plats
därstädes som föreståndarinna och kan, på
inga villkor, stanna kvar längre än senast
till midsommar.

Fröken Thorséns uppsägning av platsen
framgår av följande utdrag ur brev till ordf.
P. Rosander, daterat Vrigstad den 6/5 1936.

Farbror Rosander!

Frid!

»Som jag i dag varit hos doktor Hultén
och fått mig ålagt att ovillkorligen vila,
för mina nerver äro allt för slitna, så
ville jag bedja er söka få en annan i mitt
ställe. Jag har länge förstått, att jag inte
skulle orka här, särskilt den fprflutna
vintern. — — Jag lovar stanna några veckor
till, möjligen midsommar, ifall jag kan
bistå min efterträdare med hjälp i början».

Fast nu vår kära syster, fr. Thorsén,
sålunda kommer att lämna sin plats som
föreståndarinna på vilohemmet Granbacken,
så kommer ju likväl hemmet att hållas
öppet alltfort; och emottagas fortfarande
gäster å detsamma med tacksamhet. Må det
alltså, såsom hitintills, få vara i efter vila
och rekreation längtande vänners välvilliga
hågkomst!

Al! korrespondens rörande hemmet,
såsom ansökningar m. m., adresseras
hädanefter endast till: Vilohemmet Granbacken,
Vrigstad.

P. Rosander. J. L. Classon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1936/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free