Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14. 15 Juli 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS S EG RAR
273
Ett tillfälle som blev brukat.*
Luk. 18:35—43.
Denna stund är ett tillfälle, som
kan brukas till välsignelse. Skall den
brukas eller skall den gå dig förbi?
Det har sagts, att »Tillfället» är likt
en lång man med vingar på fötterna.
Om man inte tar honom fatt, flyr han
undan oss. Hur många ha månne
behov av att taga vara på tillfällena?
Ofta har man en viss vana, eller låt
oss säga ovana att låta tillfällena gå
sig förbi.
I berättelsen om Jesus och den
blinde mannen, finns det ett »jag» och
ett »du». »Vad vill du att jag skall
göra dig?» Måtte vi så var och en
ställas ensamma med vår Frälsare
denna stund, att vi jfinge höra Hans:
»Vad vill du?» och att vi även bleve
stilla nog att var för sig avgiva vårt
personliga svar. Han går här omkring
till varje själ och frågar: »Vad vill du?»
Han ger dig gärna tid att svara. Här
är blott fråga om en enda sak. »Vad
vill du?» Den blinde mannen visste,
vad han ville. Om nu någon toge
dig i handen och såge dig rakt in
i ögonen och frågade, icke efter dina
behov så där i största allmänhet utan
efter vad du verkligen innerst inne
ville av hela ditt hjärta, vad skulle
han få för svar? Vilket svar skall du
giva din Mästare denna stund, då Han
frågar dig: »Vad vill du, att jag skall
göra dig?» Den blinde hade ganska
klart, vad han verkligen ville, och
genom Jesu fråga väcktes en viss
förväntan. Det är just detta, vi behöva
här i kväll. Vi behöva veta, vad vi
v i 1 j a ha av Honom. Jesus talade
icke med den blinde om framtiden utan
om vad han just för tillfället 1
ehöv-de och vad han just då väntade skulle
ske. Nu väntade frågan på sitt svar,
och sedan skulle handlingen komma.
Det ligger en väsentlig skillnad
mellan det man önskar sig, och det man
verkligen vill ha. Det finns tusen
ting vi önska, men endast det vi
verkligen vilja ha, skaffa vi oss. Talaren
hade länge önskat sig en viss bok,
och varje gång han såg den i
bokhandelsfönstret, sade han för sig själv:
»Nej, den är för dyr.» Men så en
dag var han villig att betala priset,
och boken blev hans.
Man vill verkligen någonting, först
när man är villig att betala priset för
att få det. Det föreligger hos den
blinde ett visst samband mellan hans
tro och den hjälp han behövde. »Din
tro har hjälpt dig.» Eller såsom
Jesus vid ett annat tillfälle sade: »Om
du trodde så skulle du få se.» Huru
mycken hjälp vi skulle få, om vi
räckte ut trons hand och toge emot.
Paulus är inne på samma tankegång, då
han till gaiaterna skriver: »Allenast
det vill jag, att I skolen svara mig
på: Kom det sig av laggärningar, att
I undfingen Anden, eller kom det sig
därav, att 1 lyssnaden i tro?» Först
framställer sig behovet. Därnäst
kommer det att vi lyssna till Ordet och
tro. På den vägen komma alla Guds
gåvor till oss.
Du ber. Han ger,
Du tar, Du har.
Du säger, du har ej. Kanske beder du
icke? Å jo, svarar du. Jag beder
nätterna igenom. Då ligger ej felet
där. Var ligger det då. Det hette:
»Han ger.» Kanske felet ligger hos
Honom, att Fl an ej ger? Nej, det
vågar du icke säga. Då ligger alltså
.* Anteckn. från pastor Fritz Petersons predikan vid Torp den 20 juni 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
