Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. 1 Augusti 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS S EG RAR
293
Under Guds hand — vid Hans fot —
upphämtande Hans ord *
5 Mos. 33: 1—3.
Orden äro Moses’, Gudsmannens.
Moses var en mångskiftande man. Han
var på en gång härförare, ledare m.
m., och nu hade han levat i 120 år.
Han vittnar själv, att han likväl icke
var en bruten man, varken utsliten
eller förbi. Och han hade blott en önskan
att få välsigna folket före
skilsmässan ifrån dem. Moses hade vandrat
i-genom livet med öppna ögon. Han
hade erfarit, huru Jahve hade haft sin
hand med folken, men han hade också
sett, huru Herren hade för sin
räkning haft ett avskilt, ett heligt folk,
en grupp av heliga bland folken. Må
vårt motto för denna konferens hämtas
här ur Moses tal: Under Guds hand,
vid Hans fot upphämtande av Hans
Ord.
Liksom våra händer och fötter blott
äro instrument för hjärtat,
människans innersta vilja •— där så icke är,
iöreligger något sjukt — så kan Guds
hand sägas vara redskapet för Hans
kärleksvilja. »Guds hjärta är kärlek»;
så uttrycker sig den kinesiska Bibeln.
»Gud är kärlek» heter det i vår. Från
detta centrum utgå impulserna till
hand och fot. Och vi skymta Guds
hand i Skrifterna. Det heter, att Gud
tog av markens ler och skapade en
människa. Eljest heter det alltid, att
Gud »sade», men här tog Hans hand,
då det gällde människans skapande.
Då människan fallit, tog Gud
skinnkläder för att kläda dem i. Men Guds
hand är icke alltid utsträckt till det,
som är gott. Det heter att Guds hand
vilade tungt över David, men det var
Guds kärlek bakom, ty Han
väntade blott att få lyfta honom upp med
samma hand. Guds händer krossa,
men de frela ock. Gud har en bild i
sitt hjärta, efter vilken Han vill
forma oss. Må vi icke draga oss undan,
om Hans hand skulle krossa oss här.
Ibland ta’r Gud till hårdhandskarna
och möter oss med prövningar. Man
brukar talar om människors »högra
hand», och den högra handen arbetar
i allmänhet bäst. Vi äro kallade att
vara Guds hand här i tiden,
representanter för Hans gärningar och Hans
makt. Äro vi i Guds hand, skola vi
kunna representera Honom här i
världen. Det har Han bevisat fordom, då
Han var med profeterna, apostlarna
och alla sina tjänare. Och Herren var
så mäktigt med Daniel och hans tre
kamrater, att Daniel förmådde skaka
hela det religiösa Babel. O, att vi under
denna konferens måtte vara under
Hans mäktiga hand.
När Herren är ute och går, är det
på kärlekens vägar, Han färdas till
nödens barn. Herren Jesus gick
under sitt jordeliv till syndare och
stackare, och så gör Hans fot ännu. Han
är här ib’iand oss. Hans fot vandrar de
vägar, Han fordom gick. Och vi få
vara Hans fot, som går ut med det
glada budskapet i världen.
»De hämta upp av ditt ord». Varav
hjärtat är fullt, därav talar munnen.
* Korta anteckningar efter missionsföreståndare John L. Ciassons predikan i
Torps lada den 21 juni 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
