Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. 1 Augusti 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
Något för barnen.
David Livingstone.
(Forts.)
Vid ankomsten till England efter sin
andra stora missions- och upptäcktsresa blev
doktor Livingstone mottagen med den, allra
största hänförelse och tillgivenhet. Alla
dörrar stodo öppna för honom, och han var
den mest välkomne gäst, som kunde träda
in genom dem. Överallt lyssnade ma,n med
hänförelse och beundran till berättelserna
om hans bragder och äventyr, hans lidanden
och strävanden för slaveriets bekämpande
och evangelii förkunnelse i det mörka
Afrika. Att man allestädes i världen högt
uppskattade doktor Livingstones arbete för
Afrikas välfärd, bevisas även av de mänga
utmärkelser, som hän erhöll från: lärda
sällskap och andra myndigheter.
Men i varje glädjens bägare tyckes det
finnas en droppe av smärta. Mitt i
hänförelsen nådde honom underrättelsen att
hans son Robert — som begivit sig till
Amerika och där ingått i kampen för
slavarnas befrielse — blivit sårad i kriget
och avlidit vid nitton års ålder på ett
sjukhus i N. Carolina. Fader och son
kämpade således båda för slavarnas frihet,
fastän under olika förhållanden.
En av Livingstones vänner, Mr. Webb
i Newstead Abby, inbjöd nu missionären
att bosätta sig hos honom för den
närmaste tiden. I denna fristad skrev hän nu
sin andra stora bok: Sambesi och
dess bifloder, vari han framlade de
erfarenheter och rön, som han gjort under
sin andra stora resa i Afrika. Boken utgavs
år 1865 på hösten, och flera tusen exemplar
därav såldes redan första aftonen den var
tillgänglig 1 bokhandeln. Hela hans bok var
ett mäktigt väckelserop från ödemarken till
hela den civiliserade världen att vakna upp
och gripa sig an med arbetet för Afrikas
befrielse från slavhandelns olycka för det
arma negerfolket.
När han hade fullbordat sin bok och
lämnade sina vänner och det kära hemmet
SEGRAR 3 i 9
i Newstead, skedde det med denna bön:
»Må Gud allsmäktig välsigna och belöna
dem och hela deras familj!» — Ännu en
gång gör missionären sig redo att fara
ut för vidare forskning och missionsarbete
i de svartas värld, och tiden nalkas för
hans avresa från det gamla, kära
Skottland. Han hade nyss följt sin moder till
hennes sista vilorum. Därpå bevistar han
sonen Oswells examen, vid vilket tillfälle
han höll ett tal, som han avslöt med dessa
karaktäristiska ord: »Frukta Gud och
a r b e t a s t r ä n g t!» Så vitt man vet, voro
dessa bland hans sista offentliga ord i hans
hemland och kunna därför betraktas såsom
gudsmannens avsked till sitt fo’.!k och land.
— Under sin sista söndag i hemlandet
deltog han i firandet av Herrens heliga,
nattvard i sin vän D:r Hamiltons kyrka. Kristi
kärlek ville han beständigt förkunna. Den
bästa hjälpen för Afrika var evangelium.
Endast dess balsam skulle kunna läka dess
djupa, blödande sär. Missionärens böner
gjorde ett djupt intryck på de församlade,
ty dessa liknade i enkelhet och förtröstan
ett barns samtal med sin- fader. Skilsmässans
stund mellan vämner och anhöriga förlorar
sin svåraste bitterhet, då de hava
hoppet om återseende och evigt liv i en bättre
värld. Sin dotter Agnes gav han följande
avskedsord: »Måtte den Allsmäktige
skick-liggöra dig att vara till välsignelse för alla,
med vilka du kommer i beröring. Jag vet,
att du hatar allt som är lågt och falskt.
Måtte Gud göra dig god och glad över
att få göra gott mot andra. Om du
beder därom, så skall Han höra dig.
Herren välsigne dig!»
Doktor Livingstone tog vägen över
Bombay och stannade några månader i Indien.
När han såg, huru mycket gott evangelium
utfört i Indien, gladde han ’ sig mycket.
Så skulle det ock ske’ en gång i Afrika,
menade han. Så djupt och innerligt som
han torde ingen i släktets historia hava
älskat de svartas värld. Från Indien gick
nu resan till Sansibar på Afrikas östra kust.
Under bön till Gud att få vara till
välsignelse anträdde nu missionären på nytt
sin färd in i den mörka världsdelen. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
