Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. 15 Augusti 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
i TRONS SEGRAR
Vi hava en stor
överstepräst.
Korta anteckningar från
konferensen vid Torp 20-24 juni 1936.
(Forts.)
Till sist frambar prof. Edwards
hälsning från trossyskon i Amerika, och
han sade, att många just i
konferenstiden voro i förbön för oss på
Torp.
En stor överstepräst.
Evgl. Josef Ehrnborg, nästa
talare, utgick från Hebr. 7:25—8:1, 2.
Tvenne uttryck i texten ville talaren
stanna vid; dels ordet: »En sådan
överstepräst», och dels ordet: »En
huvudpunkt i det vi tala».
I början av Hebreerbrevet gör förf.
jämförelse mellan änglar och Kristus,
och resultatet är, att Kristi namn står
över dem alla. Vid en jämförelse
mellan gamla förbundets överstepräster
och Kristus står Kristus över dem,
och så mycket som byggaren av ett
hus är större än själva huset, så
mycket större är Kristus, som har byggt
allt. Han är en Överstepräst efter
Mel-kisedeks sätt till evig tid, skild från
synden. E;i sådan överstepräst
höv-des det oss att hava. Och denne
Överstepräst är här ibland oss i dag,
den tyste lyssnaren till varje ord och
tanke. Han är också här för att
ut-rätte något. Av gamla förbundets
förebilder, såsom t. ex. av
förordningarna om präster och
överstepräster, ha vi mycket att lära med
avseende på Kristus såsom vår
Överstepräst. Översteprästen skulle invigas
till sitt ämbete, tvås, påklädas de
heliga kläderna och smörjas med den
heliga oljan, som utgöts över honom.
När Jesus blev döpt i Jordan och
Anden såsom en duva kom över
Honom, invigdes Han till
överstepräst-tjänsten. I stället för de många offer,
som översteprästen fordom bar fram,
och särskilt syndoffret på stora
försoningsdagen, frambar Kristus en gång
för alla sitt eget dyrbara blod, med
vilket Han gick in i det allra heligaste,
oss till godo. Detta offer gäller i dag,
likaväl som för rövaren på den
dagen. Många yttre tecken skedde,
då Kristi offer gavs, men viktigare
var det, som skedde i andarnas värld.
Nu öppnades vägen fram till nådens
tron, ja, ända fram. Och denna väg
är öppen än i dag, ty offret är
godkänt i himmelen. Ett offer är
framburet i himmelen, och det gäller till
evig tid.
Det ingick vidare i översteprästens
uppgift att välsigna folket. Det är
välsignat att också få läsa därom.
När översteprästen fullbordat
offerhandlingen, kom han ut från templet,
lyfte upp sina händer över folket och
välsignade dem. Det berättas om
Jesus, att, när Han for till himmelen,
räckte Han ut sina händer över de
sina och välsignade dem. Så
fortsatte också Översteprästen att i
fortsättningen välsigna sin lilla skara, och
så gör Han ännu i dag. Må Jesus,
vår store Överstepräst, få uträtta
något med oss under denna konferens.
Ty vi hava en sådan Överstepräst,
som både vill och kan frälsa den, som
ännu ej funnit frid. Och såsom
gamla förbundets överstepräst bar
domsskölden med Israels stammars 12
namn på brostet, så bär Jesus oss
på sitt hjärta. Hur ofta lova vi icke
att bedja för varandra, men hur ofta
vi bliva löftesbrytare! Men så är det
icke med vår Överstepräst, ty Han
slutar icke att mana gott för oss. Han
sviker oss ej, Han glömmer oss icke,
ty Han bär oss på sitt hjärta. En
finns, när alla andra svika, som icke
sviker oss, och Han skall bära oss
ända hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
