- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjunde årgången. 1936 /
345

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. 1 September 1936 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS

Sune Hagel sjöng sedan: »Jag är blott
en fattig pilgrim». Sången syntes göra ett
mäktigt intryck på de församlade. Mötena,
som voro av Gud rikt välsignade,
omväxlade med sång av församlingens sångare
jämte förstärkning från Örtomta.

Dagen, som började med tacksamhet och
bön, slutade i härlig välsignelse och tack
till Herren för vad Han tagit och1 givit
genom Anden och Ordet. Ty »vad Han tar
och vad Han giver, samme Fader Han
förbliver».

Så skildes vi för att mötas — — inom
kort! Tills dess en hälsning til! vännerna
alla i »norr» och »söder .

I nåden förenade

Einar Olofsson.

Skymundan den 14 aug. 1936.

Från Sunne.

Första söndagen i aug. hade
Betelför-samlingen i Sunne sitt årliga stora
missionsmöte. Redan pä lördagen inleddes
högtiden i det vackra templet med en
härlig stund inför Herrens -ansikte. ’En rätt
stor skara människor hade samlats för att
höra Herrens ord.

På söndagen fortsattes mötena kl. 11
f. m. Kl. 3 var missionsföredrag, kl. 8 e. m.
avslutningsmöte.

De vittnen, som tjänade, voro:
missionärsparet Monson från Sydafrika och .evgl.
Natanael Palmer. Från första stund
kände vi, hur Herren verkade genom sin Ande.

I missionsföredraget kl. 3 e. m., vilket
var väl besökt, grep Gud själarna inför
nöden i det mörka Afrika. Mötet skall sent
glömmas. Gud fick Invända sina tjänare
Monsons till underbar välsignelse att
skildra lidandet och nöden där ute pä
missionsfälten. Man s<g inånga tårade ögon.
O mörka, mörka Afrika,
Guds kärlek frigör dig.
Vi bringa dig i Jesu namn
Hans ljus till helig stig.

Efter föredraget sjöng evgl. Pafmer och
syster A. Olofsson en missionssång, och
ett missionsoffer upptogs för Afrika.

Pä kvällen hölls avslutningsmöte för
fullsatt lokal.

Församlingens sångarskara tjänade
troget under mötena med vacker säng och
musik. Vi fingo i sanning erfara, att vi
haft en dag i Herrens gårdar.

Enligt uppdrag

N. P.

En hälsning från några
snmmar-möten i riorrbotten.

Det var lörd. den 4 juli, som färden
gällde Prästholm. En liten paus i Råneä,

SEGRAR 3 i 9

där syster Ottilia S. o. farbror Rehnman
med sina cyklar gjorde mig sällskap.
Himlen var mulen, men ändå uppehållsväder.
Det var en stor glädje att från första
mötet se\så många samlade. På denna plats
ha bapfeterna sin verksamhet, och Gua
har be känt siS tin sitt verk> därigenom att
många bådX u"ga och; gamla voro frälsta.
Vi blevo frårM°rs*a stun;d påminda om att
»Guds källa h\,vatten ti!1 fyllest ,fÖ1’
förställde kvinnor oS nlan»’, ja> Pfis ,ske Gua.
den källan sinar ep^’ Ma, Oud blott finna
den rätta törsten iV’a hv- Sa påmindes
vi om Guds stora naåi ,s°ln eJ taSlt
och uppmanades att mecN<°r.as soner bedJa:
»Herre, låt oss .se Din Xd> och Slv oss
Din frälsning». Ps. 85: S. I ett arane>

som vi Guds folk "lärt oss aI;ska- Ty
vad vore vi ’utan Guds nåd?\orloracIe

Sedan uppmanades vi med ’DUfj", ’
103 att lova Herren och icke förgl^a vad
gott Han har gjort. Få vi rätta X*c,cel}
på Guds nåd, blir det också lovsång\Mä
Gud få bevara Eder, unga i P—m, s®
lova Gud med sång och spel! Tröttnen ej’.
Hållen ut, tills målet är hunnet!

Farbror Rehnman avslutade så mötet och
gav oss några minnen från Torp, till stor
glädje för oss, som ej varit med där.

Sönd. ld. 11 och 3 samlades vi åter i
Herrens hus. Br. Törnkvist inledde med
Jes. 40: 26 f. och hälsade oss välkomna
å förs. vägnar. Så var Herren med oss
hela dagen och genom sitt ord och sin Ande
påminde oss om vad Han vill giva, men
också vad vi borde giva Honom; först och
främst makten över våra liv — dä blir
det nog också gåvor åt Herren. Förutom
nämnda vittnen medverkade även Valfrid
Almqvist och ..pä efm.-mötet pastor
Vinberg. Sist påmindes vi om att Jesus
kommer snart. »Må vi alla hava olja Uti våra
lampor då, Att vi må, när Jesus kominer,
In uti Hans rike gå!»

Åtta dagar senare var det Flögsön (min
hemby), som fick sitt sedvanliga evgl.-möte.
Syster O. Strandberg, E. Engström och
Arv. Nilsson voro de som Herren använde
aft bära fram budskapet, och de gjorde det
med stor frimodighet, trots att många
bänkar voro tomma. Det var ju regnskurar
hela söndagen, vilket bland annat kunde
vara orsaken, till ätt ej mötesbesökarna
voro så många. Men verksamheten pä
denna plats ligger mycket nere. Lovsången
har tystnat. Davids bön: Herre, upplåt mina
läppar, så att min mun kan förkunna, ditt
lov», behöver i sanning bli vår hjärtebön.
En av talarna stannade inför orden i Ps.
126:4: »Herre, upprätta oss igen, såsom
Du återför bäckarna i sydlandet».. Det är
just vad som behövs pä denna plats. Synda-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1936/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free