Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18. 15 September 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS 365 SEGRAR SEGRAR
»Jag känner det gränslöst svårt att
skiljas från vännerna pä Granbacken. Ja, man
kan gott säga, att den som gästat
Granbacken, han eller hon längtar säkerligen dit
igen ....»
»När min hustru föreslog, att vi skulle
tillbringa vår semester på Granbacken, var
jag icke alls med om det. Nu vill jag
bedja om att få återkomma. Vidare vill jag
göra vad jag kan, för att andra må komma
hit. Vid min hitkomst var mitt andliga liv
bra tillstelnat, men här har det blivit
betydligt mjukare.»
Låt oss slå bönevakt om de pensionat,
som ej endast ta sikte på att tillfredsställa
kroppens krav på mat och vila, utan som
även vilja tillgodose de andliga behoven.
En av gästerna.
KALLAD TILL
UPPBROTT.
De gamla lämna oss en efter en, och
snart blir det vår tur. Söndagen, den 16
aug. kom iippbrottsorcler till vår
missions-vän och broder Nils P. Jakobsson i Örarna.
De sista åren har hälsan varit vacklande,
och krafterna ha avtagit, och så kom
slutet stilla och lugnt.
Broder Jakobsson har i över tjugu års
tid varit en varm vän av vår mission,
prenumerantsamlare för T. Si. och vårt
ombud samt i flera år styrelsemedlem i
»Klippan». Många av våra missionärer och
evangelister ha fått gästa i hans hem.
Nu är han borta; hans plats står tom.
Men en glädje i smärtan är, att sonen och
sonhustrun redan för några är tillbaka
upptagit den nu fallnes mantel.
Ett kärt minne upprullas för mig, medan
jag nedtecknar dessa rader. Vi, några
vittnen, hade gästat hemmet och skulle nu
lämna det. Som vanligt, skulle broder J.
skjutsa oss. Han hade kört häst och släde
fram till bron, men där fick han stå och
vänta en rätt läng stund, medan vi1 hade
bönemöte där inne. När vi äntligen kommo
ut, kunde vi meddela honom den glädjande
nyheten, att hans sonhustru nu lämnat sig
åt Gud.
Broder Jakobsson var i det privata livet
en enkel och sparsam man, men när clet
gällde missionen och Herrens rikssak, var
han en av de offervilligaste jag mött.
Söndagen den 23 aug. fördes hans stoft
tih Nederluleå kyrkogård. Vid graven fram-
bar undertecknad evangelisternas och
missionärernas tack för vad den hänsovne i
livstiden varit för vår mission samt
nedlade en krans från »Klippans» styrelse.
Ett stort antal vänner och grannar voro
inbjudna till begravningen, därvid bland
andra en av den hemgångnes söner
frambar ett tack för vad Far varit för dem
i livet. En offerinsamling gjordes för
missionär Edit Öqvist, vilken gick till nära
40 kr. Frid över hans minne!
N. R.
TILL RUTH OLSSONS
MINNE.
Ruth, Du har nått målet. Tänk, att Du
är hemma nu! Vi tycker, att det är så
ofattbart. Och så tomt det skall bli att
komma till Bäck och finna Din |>lats tom!
Men lycklig Du, som nått målet, himmelen,
den nya staden, som Du så ofta ville,
att vi skulle läsa för Dig om, och som. Du
fann sådan lisa i att höra om, då plågor
och värk gjorde tiden lång! Nu behöver
Du aldrig lida mer. Aldrig mer glänser i
Ditt öga en tår. Jordlivefs stormar når Dig
inte. Du har gått att vara hos Herren
för alltid.
Vi skola aldrig glömma, vad Du gjorde
för oss första året på fältet. Hur Du tog
hand om oss och ordnade för oss, då
vi själva inte visste, hur vi skulle ha det.
Vi kände, att Du förstod de små
evangelisterna så väl. Du var vår kamrat och
delade allt med oss.
O, vad Du brann av nitälskan för
själars frälsning! Fast Du ofta var trött och
hade ont i hjärtat, var Du ändå outtröttlig,
när det gällde att tala med själar om det
enda nödvändiga. Ofta har vi frågat,
varför just Du, som var så nitisk, skulle få
flytta så snart. Men Gud ser från högre
synpunkt än vi, och vi kommer att förstå
Hans vägar bättre ovan skyn, där vi snart
får mötas.
Tack för föredömet Du lämnat efter Dig,
och tack för allt vad Du var för oss!
Vitklädda här,
Strålande, skär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
