Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 21. 1 November 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
’ 429
livet där. Därjämte tänkte han på
slavhandeln och1 skrev till doktor Kirk: »Spara ingen
möda i försöken att förmå dina
överordnade att göra ett slut på detta onda». Till
dottern Agnes skrev han: »Ingen kan
uppskatta den välsignelse och lycka, som skall
bliva en följd av slavhandelns avskaffande,
om detta mål en gång genom Guds hjälp
nås. Det är väl värt att hava offrat livet
för ett sådant mål, och alltmera blir jag
övertygad om att just för detta måls
vinnande har jag nödgats förbliva här
ute så länge». — Ännu en gång ljuder hans
fältrop där ute i de svartas värld: »I
Herrens namn fattar jag mod och går framåt».
Missionären måste nu föras i bärstol av
sina män, och expeditionen anlände
slutligen till hövdingen Chitarnbos stad, Hala.
Här uppfördes åt honom en liten hydda.
I denna lade man honom sedan på en
tarvlig bädd, som blev gudsmannens sista läger.
Hans långa och mödosamma arbetsdag led
nu mot slutet, hans tröttsamma färder voro
nu ändade. Under första natten låg han
tyst på sitt läger. Nästa dag framställde
han några frågor. Det var tydligt, att
slutet icke kunde vara långt borta. Hans trogne
tjänare Chuma höll vakt vid den sjukes
hydda. Då han märkte, att ljuset brann ännu
mot morgonsidan, blev hän förskräckt och
tillkallade sin kamrat Susi. När dessa
blickade in i hyddan, sågo de i det matta
ljusskenet gudsmannen ligga på knä framför
bädden med huvudet lutat mot händerna.
Han var död. Doktor Livingstone hade
anträtt sin allra sista färd. Änglarnia hade
varit där och hämtat hans ande hem till
paradisets boningar.
Ensam hade lian kämpat sin sista kamp.
Hans sista handling på jorden var att i bön
anförtro sig själv, sina barn och1 vänner och
framför allt hans sargade, blödande,
mörker-omslutna Afrika åt den Gud, som allena
kan frälsa och saliggöra. Vilket härligt slut
på ett mödosamt och orosfyllt liv! Facklan,
som brunnit så klart i 30 år av Afrikas
mörkaste natt, hade nu slocknat, men Hams
barn skola med tacksamhet minnas den och
tala om dess ljus för kommande tider och
släkter. — I sin djupa sorg över d:r Li-
vingstones bortgång fattade’lians tjänare det
beslutet att föra den älskades stoft till
Sansibar och där överlämna detsamma i den
engelske konsulns hinder. Susi och Chuma
blevo den lilla expeditionens ledare, och
med beundransvärd skicklighet och trohet
fullgjorde de sitt av kärlek åtagna värv.
Missionärens hjärta och inälvor uttogos
och lades i en grav, som Chitambo lovade
att skydda och1 vårda. Kroppen balsamerades
på bästa möjliga sätt och torkades i solen
under 14 dagars tid. På lämpligt sätt lades
den sedan, inlindad i kalikå, i en
barkstomme från ett mahognyträd. Det hela
om-syddes därpå med segelduk, så att det
erhöll formen av en börda, som lätt kunde
bäras. Även missionärens alla tillhörigheter
tog man noga vård om i avsikt att kunna
överlämna allt till hans folk. — Med största
försiktighet påbörjades vandringen, som
dock i många hänseenden blev svår och
prövande. Men i febr. 1874 anlände de
lyckligt till kusten efter 9 månaders vandring.
Strax därefter anlände ett fartyg med
engelske konsuln ombord, och i hans beskydd
överlämnades nu David Livingstones stoft
för att via Sanisibar föras till England. —
Lördagen den 18 april 1874 fördes Afrikas
apostel till sitt sista vilorum. Hans grav
hade man rett åt honom i Westminster
Abbey, den helgedom, där England
erbjuder sina största söner en sista vilostad.
Det var första gången dess portar
upplåtits för en missionärs stoft, och
begravningen säges hava varit utan like i gripande
högtidlighet och stor tillslutning av
deltagare. På marmortavlan, som utmärker doktor
David Livingstones grav, läses följande
vackra ord:
Buren av trogna händer
över land och vatten
vilar här
David Livingstone,
missionär, resenär, filantrop, född den 19
mars 1S13 i Blantyr, Lanarlcshire,
död den 4 maj 1873
i Chitarnbos stad, Ilala.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
