- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjunde årgången. 1936 /
480

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. 15 December 1936 (Julnummer) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480

TRONS I SEGRAR

ställas på ett Herrens sändebud i
hednaland. Men kraftkällan är där ovan. Och
så ger Gud kraft, så att det går igenom.

Vi ville nu passa på och tacka för T. S.
och nu särskilt för dess referat från
konferensen och från övriga stormöten. 1
senaste numret var det ett meddelande från
tältmissionen och att några, lämnat sig åt
Gud på en plats, som i andligt avseende
är ganska försummad. Då jag läste om
dessa nyfrälsta, prisade jag Gud för
bönhörelse. Jag tackade Gud för bröderna,
som varit där med tältet; men som
gammal skåneevangelist tackade jag också Gud
för de kvinnliga evangelisterna, som där
gingo fram under bön. Ja, jag vågar säga,
att de kröpo fram på knä. Det kostade
även dem något. Kalla sängkläder gjorde,
att den ena blev så sjuk, att det har
följder med sig för hela livet. Men jag
är viss, att även de fröjdas, då de se
segerrapporten i T. S. Ja, så går det,
syskon. Såningsmäns tårar och skördemäns
glädje, de blandas tillhopa med fröjd inom
kort.

Även vi ha haft stormöten och
bibel-kurs. Även vi ha haft långväga deltagare
vid dessa. Sålunda hade vi besök under
juli månad av syskonen Bengtssons,
Samuel Johansson samt systrarna
Abrahamsson och Lindkvist. Det var verkligen
uppmuntrande för oss. Om de hade så
mycken nytta av besöket som vi, då är jag
viss om att de äro belåtna. Systrarna ha
lovat att komma tillbaka till nästa år och
vikariera for oss här vid Umgwenya. Och
det löftet gladde de svarta här. Ty i
synnerhet syster Abrahamsson är känd i dessa
trakter.

Br. Karlsson kom upp med anledning av
bibelkursen. Han var här uppe 1926. Och
de av de infödda, som voro med då, ha
alltid talat om honom som »den gamle
missionären». Nu, då de hörde, att han
skulle komma igen, trodde de ju, att han
skulle vara förskräckligt gammal. Men se,
de som frukta Herren, de grönska och
skjuta skott på ålderns dar. Det fingo
vi se nu. Visserligen är K. V. K.
tio år äldre nu. Men det märkte

vi inte, då han predikade eller dä han
hade bibelläsningar för oss och de
infödda. Vi ordnade det ju lite bättre också
för honom denna gången, än då han var
här sist. Då voro vi endast två manliga
missionärer här, en på var station. Nu
är det bättre beställt. Då fick han åka
på trampcykel de långa vägarna. Nu åkte
han fint i Fridolvs bil.

Vid den bibelkursen måste han förklara
alla möjliga saker, som förbryllade deras
sinnen. Naturligtvis måste de veta, var
Kain fått sin hustru ifrån och varför det
finnes svarta människor och vita etc. Vid
denna bibelkurs var det ingen, som tänkte
på Kains hustru. Visserligen kommo de med
frågor även nu, men av annan och mera
djupgående art. Ja t. o. m. Karlsson
blev förvånad över den utveckling, som
skett. Det blir så, när Gud får sin väg
i människornas hjärtan..

Tyvärr måste vi tillstå för vår broder,
att en del av dem som voro med vid
bibelkursen 1926 ej mera äro pä vägen
till det himmelska Sion. Men Guds verk
går framåt ändå. Aldrig ha vi varit så
många samlade från våra tre stationer till
bibelkurs, som vi voro nu. Pris ske Gud
för skaran, som nu kom! Och för min
hustru och mig var det ett särskilt
tacksägelseämne att se den tacksamhet, som
kom till synes bland de infödda. Och
som de sjöngo sedan i sina respektive
logement! Det brukar vara mycken sång
under bibelkurserna i lokalerna, men
denna gång sjöngs det i rummen,
innan solen gick upp. Och så var det
mellan lektionerna. Och man somnade vid sång.

Bröderna Fridolv och Reinholdz deltogo
med i undervisningen. För allt tacka vi
Flonom, som är alla goda gåvors
givare. Vi äro vissa, att Gud under de
dagarna utförde ett bestående verk.

Till eder, syskon, som bedja och offra
för oss, sända vi vårt hjärtligaste tack
för all hjälp under det gångna året, och
vilja vi tillönska eder alla en god jul och
ett väls ignelseri kt nytt år.

Edra i Herrens tjänst lyckliga

Esther och Harry Thorell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1936/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free