- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtioåttonde årgången. 1937 /
29

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 15 Januari 1937 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 TRONS J

Brev från Sally Peterson.

Trofast är Han som kallar eder;

Han skall ock utföra sitt verk.

1 Tess. 5: 24.

Med dessa ord ville jag sända en
hälsning till alla vänner i Kristus Jesus, med
vilka jag hade glädjen sammanträffa
under min lilla resetur.

Först och främst vill jag till alla
vänner frambära mitt hjärtliga tack för alla
uppoffringar och all vänlighet, som
bevisades mig. Hur ovärdig känner man sig
icke till allt detta!

Min första plats blev Kumla, där jag
ännu en gång i Ebeneserkyrkan fick vittna
om »Honom, som förmår» för denna
uppmärksamt lyssnande skara, som så troget
infinner sig i sitt »söndagshem». Därifrån
till det för oss evangelister så kära, gamla
Götabro, där vi hade tillfälle att
tillsammans åkalla Flerrens namn och nedbedja
välsignelse över bibelkursen. Sä fick jag
besöka den kära församlingen i Binninge
och göra ett par besök i Gropens
missionsförsamling, där vi voro samlade
under en »öppen himmel» och Herren själv
öppnade ordet, ty hjärtana voro öppna.
Så blev det en liten stund med vännerna
i Vekhyttan, då ’det lades gåvor på
missionens altare.

Betania, Åbytorp, hade jag ej besökt på
flera år, och det var glädjande att få
träffa vännerna där. En liten stund tillsammans
med Fl. F:s vänner i Örebro, då vi
påmindes om »flydda tiders» goda minnen
inom H. F.

Det var nu två år sedan jag var i
Östergötland. Härligt var det därför att åter
få sammanträffa med dessa vänner. Stor
nåd, att en evangelist alltid får vara
hemma.

I Norrl copung var det dyrbara och för
min egen del oförgätliga stunder. Då den
troende gruppen kommer och beder och
längtar, så får den fattige evangelisten
känna sig buren.

Även denna gång fick jag komma till det
kära hemmet i Söderköping. Verksamheten
där ,är i flesta fall förlagd utom staden,
där den lilla församlingen i Sikönberga be-

SEGRAR

driver en god verksamhet. Vännerna där
resa i bil rätt så långa vägar för att söka
reda på de förlorade. Fortsätt, kära
trossyskon 1

Mer än åtta dagars besök i Sikravesta:
Även där samlades vi omkring ordet. Det
märktes ett djupt behov hos dem som
voro med.

I Gistad fick jag bo, där jag ej förr
bott, och jag fick där vara hemma.
Så slutade resan i »Lugnet», där den sista
stunden blev en påminnelse om Jesu
lidande och död, i det den lilla församlingen
firade Jesu döds åminnelse, på samma gång
som det var offerdag. När man tänker på
den lilla skaran, så blev offret stort.

Just nu påminnes jag om en ny plats,
där jag var för första gången, då pastor
E. i Salem var vänlig nog att följa med:
Simonstorp. På den kvällen fick Guds
Ande makten, så att Herren själv fick
vidröra hjärtana. Ett är klart för mig: att
på andligt område är ingen arbetsbrist.
Här finnes arbete för alla. Herren hjälpe
oss att göra allt för Jesus, vara trogna
i tjänsten och ej tänka på oss själva i
denna sena tid, då vi behöva »taga väl
i akt vart lägligt tillfälle». Kol. 4: 4. M;en
sorgligt nog möter man dem som
trött-n a t. Tröttnat i tjänandet. Det gäller att
ej följa med tidsandan utan stadigt se
på Jesus och förbliva i Honom.

De hjärtligaste fridshälsningar til
styrelsen, våra kära missionärer och alla
kamraterna. Sally Peterson.

En hälsning från Bodens
allians-och uppbyggelsekonferens.

Bodens predikantförbund har under de
senaste åren varje höst anordnat en
allians-och uppbyggelsekonferens, till vilken, olika
talare kallats. Denna gång hölls
konferensen den 17—24 nov.

Till konferensen hade pastor Frank
Mängs blivit kallad, och han hade, till
stor glädje för konferensen, även
hörsammat kallelsen. Tisdagen den 17 anlände
han från Oslo, och kl. 8 på kvällen hölls
konferensens och br. Mängs första möte.
Den rymliga konferenslokalen
(soldathemmet) var redan vid detta möte fullsatt av
em andäktigt lyssnande åhörarskara. Sedan
sångarna sjungit ett par sånger, framträd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1937/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free