Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. 15 Maj 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 TRONS
jag sända er en liten hälsning genom T. S.,
med red:s tillåtelse. Tiden är så knapp
för oss nu under vårdagarna, att vi hinna
inte med vår brevskrivning. Det är just nu
den bästa tiden för bybesök, innan den
verkliga brådskan börjar för jordbrukarna.
Därför få dessa rader bliva en gemensam
hälsning till eder alla. Jag hoppas få tid
sedan att skriva lite mer privat. Gud
välsigne eder alla i eder gärning hemma i
fosterlandet! Vi ha stor orsak att tacka
Gud för eder alla, både stora och små!
Vi känna det som sanning för våra
hjärtan, vad Paulus skriver i ovanstående
bibelcitat: »Jag tackar min Gud...» Hur ha
inte vi orsak att göra det, då vi tänka på
eder!!
Mer och mer lära vi känna, vilken
bärkraft det ligger i att äga trogna
före-bedjare. Vi ha särskilt fått erfara detta
under de sista två bybesöken. Striden har
varit het; men — prisat vare Herrens namn!
— det har gått till härlig seger. Vi ha
fått se syndare vid korsets fot, och vad
är härligare än att se syndaren möta
Frälsaren! Tack, för att ni alla i
fortsättningen vilja hjälpa till! Må Gud mana många
till bön, då vi särskilt draga ut till strid
i de förmörkade byarna! Herren känner
allt!
Jag nämnde, att vi kommit hem från
en längre resa. Vi ha nämligen följt syster
Edit Öqvist till Tatung. Hon har nu
lämnat oss och arbetet här i Lingkiu för att
anträda resan hem till Sverige. Må Gud
i sin stora nåd giva henne en härlig tid
i hemlandet och använda henne till rik
välsignelse för Kina och missionen här ute.
Avskedsmötena voro väl besökta, och Gud
gav härliga möten. Visst kändes
avskedssmärtan, men det var en blodköpt skara,
som skildes för en kort liten tid och som
hade stämt möte i himmelen; och det bröt
udden av smärtan. Om dessa möten
kommer antagligen en annan penna att skriva,
så jag lämnar det med dessa få erinringar.
Hemkomna till Lingkiu från
Tong-Heh-Nan, vår utpost, fingo vi del av en
sorglig nyhet. Två kvinnor hade dött i en rik
familj mitt emot vår station. Denna fa-
SEG RAR
milj har fått mycket av denna jordens guld
och har inte känt sig i behov av någon
Frälsare. Dottern, som nu är död, har
gått i missionens skola för att läsa men
lämnade sig ej i Jesu hand. Det
berättades för oss, att fjärde sonens hustru,
alltså sonhustrun i hemmet, hade slagits
till döds av sin egen man samt svärfar
och svärmor. Orsaken var ett gräl, som
uppstod dem emellan. Slutet blev döden
för den stackars kvinnan. De hade bland
annat använt ett slags stora spikar att
slå henne i huvudet med. Ett slag hade
träffat henne så svårt, att de närmaste
knappast kunde hämma blodflödet. Då hon
var död, hade de hängt upp henne i taket
genom att sätta en snara om hennes hals.
Hennes mördare trodde sig därigenom
kunna föra rättvisans väktare bakom ljuset.
Men det blev uppklarat, att rent mord
förelåg. De äro nu anmälda till
rättegång; mannen och svärfadern äro
häktade. Svärmodern flydde till en by för
att undgå samma öde, och då poliserna
kommo till hemmet för att häkta modern,
blev dottern i huset så rädd, att hon dog
efter sju dagar av rädsla. Synden straffar
sig själv. Så gick hon ur tiden med en
ofrälst själ, hon som förut haft sådana
tillfällen till att lämna sig i Jesu händer!
O, vad det griper ens innersta att höra
om sådant och se all denna synd och
skam bland hedningarna! O, att Jesus finge
komma till oss med en härlig väckelse
över vår stad, ja, över hela vårt fält!
Hjälp oss att bedja därom!
Jag måste sluta denna lilla hälsning,
så att den inte blir för lång; annars
fruktar jag saxen. Må Gud hjälpa oss en och
var att stå trogna, där Jesus ställt oss,
tills Han kommer!
De varmaste fridshälsningar från Josef
Johansson samt min hustru och er egen
tillgivne broder i Herren
Evert M, e 1 i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
