Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14. 15 Juli 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
TRONS SEGRAR
tillsammans bedja: »Gud som haver
barnen kär.» Det var tillsammans icke
mindre än 160 evangelister, som
delto-go i detta evangelisternas
jubileumsmöte. Tiden bleve för lång, om alla
namnen var för sig skulle räknas upp.
Endast några detaljer ytterligare, som
fäste sig i iakttagarens minne. Syster
Anna Jeppson, årgång 1893, steg
upp med en bruten arm men med
o-krossat mod. Hennes prövning fick
henne att se guldkanterna på
Närkeshimlens moln, och hon kunde under
allt tacka sin himmelske Fader. Syster
Maria Sand gick som en
»skade-skjuten» själ ett helt år, men så blev
Herren henne för god, och nu stod
hon där efter 39 års tjänst i
evangelium. Vid sekelskiftet utgingo Richard
Claeson och John L. Classon. Det var
Richard som förde Ordet: »Vi voro
lyckliga då, och det äro vi nu också.
För min del genomgick jag på Götabro
en bibelkur.»
Jöns Sonesson fick tag i »Trons
Segrar» redan från dess andra eller
tredje årgång och kom på så sätt med
i H. F. och han påstod, att han
läser T. S. ännu! Han bevistade
kurserna 1894 och 1898 och avskildes för
tjänsten såsom’lärare 1903. Sju
representanter från årgång 1908, bland vilka
man igenkänner syster Ruth
Peterson och broder Nils Rehnman,
framburo sin hälsning i sången:
»Trogen dig, trogen dig.»
Tiden kom för offret till
evange-listfonden. Broder Rehnman började
titta på klockan. Skulle alla hinna
komma upp. Tack vare att estraden i
är fått två trappor, blev det ingen
tra-fikstockning, och det hela gick raskt
undan. Och om någon fann U/2 minut
för kort till att frambära allt vad som
bodde i hjärtat en sådan stund, så var
det ju förklarligt. Hade årgång 00
representerats av de båda kortväxta
Cias-sönerna så ståtade årgång 11 med
två resliga Karls-söner, Ernst och
Valfrid, båda lika kända som de förra.
Ensam representant för årgång 1912
var Alfr. Johnson, som talade så
gott om »Mor» och lyckönskade henne
till de 50 åren i tacksamhet över, att
mor och son icke hade behövt gå skilda
vägar. Sedan lappmissionär Edvin
Edvin och Inga Nilsson.
Ni 1 ss o n med hustru sjungit en sång
på lappska lyckönskade missionär
Harry Thorell »Mor» till de 50
åren och gav den om sonlig vördnad
vittnande förmaningen till syskonen i
samma hem: »Tala ej illa om Mor.»
När 1915 års klass framburit sin
hälsning i sångens ord: »Jag är barn till
en kung...» steg feststämningen ännu
några streck, och Lu dvig Gustafs
son, som fattade situationen, tog upp
sången »Ej bör jag. sörja, ej bör jag
klaga.. .» och hela skaran deltog i
sången. Några dubletter i stil med
Clas-söner och Karls-söner blev det icke
mer, men 1922:orna voro alla fyra
smålänningar, vilket de naturligtvis
måste tala om. Och det var ju icke
mera än rätt. Småland har skänkt oss
de flesta evangelisterna under årens
lopp. Syrén stod för rusthållet och
anförde kvartetten med liv och värme.
För 1926 års kurs talade Helge
H a g d a h 1. Hans hälsning formade sig
såsom ett tack till lärarna: Broder
Fredberg gav oss något för hjärtat
och broder Sonesson lättade under på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
