- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtioåttonde årgången. 1937 /
350

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. 1 September 1937 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

’ TRONS SEGRAR

Människan. — Syndafallet och dess
följder. — Frälsningen. — Vad personlig
frälsning innebär. — Den Helige Ande,
Hans person och verk. — Det bibliska
dopet i vatten och nattvarden.

Bibelklassens avslutning ägde rum
lördagen den 12 juni och blev för oss en
högtidsstund, ett heligt minne.
Församlingens medlemmar ocli elevernas föräldrar
voro närvarande. Sedan sången »Härliga
lott att i ungdomens dagar o. s. v.»
sjungits, läste en av oss ett inledningsord med
ledning av den 95 ps. och ledde därefter
i bön. Till oss elever talade vår lärare
och gav sedan i korta drag en återblick
över studiearbetet under de gångna
dagarna. Han lämnade oss därefter var sitt
minnesord samt önskade oss "Guds rika
välsignelse i livet, att vi, som i unga
är fäte mottaga frälsning, måtte bli
bevarade och växa till i Hans sanning och
fruktan. Därigenom skall det bli oss
möjligt att vinna våra kamrater, som "ännu inte
tagit det avgörande steget, för Herren och
en vandring i Hans fotspår. En del
härliga och goda minnesord och
förmaningar fingo vi även mottaga av flera av de
närvarande. — Strängbandet och även vi
elever sjöngo och spelade till .Herrens ära.
Sedan bjöds på kaffe, en gemensam sång
sjöngs, och stunden avslöts med bön.

Tvenne elever

Elna och I r i s.

Resius*.

Herbert Carlsson från Sunne
besöker Västergötland under tiden 29 sept.
—5 nov., på kallelse av ombudsförbundet,
och har möten enligt följande schema.

Tidaholm 29, 30 sept., Sjogedala 30 kl.
6 e. m., Kåremon 1 okt., Stenäng 2,
Bask-arp 3 kl. 11 f. m., Starbäck 3 kl. 3 e. m.,
Nyholm 3 kl. 8 e. m., Rödån 4,
Gran-bolet 5, Missveden 6, Smedstorp 7,
Grava-fors 8, Tolsby 9, L:a Elgarås 10 kl. 11
t. m., Hönsabro 10 kl. 3 e. m.,
Binne-berg 10 kl. 8 e. m., Lerdala 11,
Timmersdala 12, Ekedalen 13, Stenstan 14,
Åsbotorp 15, Ringsbacken 16, Månstorp 17 kl.
11 f. m., TuIIösa 17 kl. 3 e. m„ Kesta
17 kl. 8 e. m., Essgärdet 18, Skjälvum
19, Forshem 20, Sjöberg 21, Sörby 26 kl.
11 f. m., Trevattna 26 kl. 5 e. m„
Trevatt-na 27, Axvall 28, Skara 29, Kvisla 30,
Leksberg 31 kl. 11 f. m., Betel,
Lyrestad, 31, Böckersboda 1 nov., Halna 2,
Sätra-fabriker 3, Edet 4, Lindhult 5.

Offer för mörka orter. Bed Gud för
mötena!

HANDL. FR. KITTEND0RFF.

In memoriam.

Du älskade, Du trodde, Du segrade.

Min broder och vän! Varför gick Du
så hastigt från maka, barn och vänner?
Svar: Gud det ville. Målet för Din tro
hade varit att vinna det eviga livet med
dess glädje och sång. Och förr än någon
anade, kom Din sista afton i tiden. Du
somnade här och vaknade där, varest en
evig morgon skall vara.

Du vandrade Din väg fram lugn, glad
och trygg. Du var en solskensmänniska,
som fick både ljus och värme från den
himmelska världen, så att Du kunde både
lysa och värma i en kylig värld. Du
sökte renhet för din själ, i lydnad för
sanningen, till oskrymtad broderlig kärlek
och älskade allt Guds folk av hjärtat med
uthållig kärlek.

Du trodde, och Du fick se Guds
härlighet uppenbaras utom och inom
hemmets gränser. Under tårar bad Du för
dem som vandrade på syndens väg i
hem-och hednaland.

Tack för vad Du i kärlek tänkte,
talade och gjorde för missionen, för H. F.
och särskilt för U. F. Segerbanerets
missionärer. Du var trogen intill döden. Den
trogne tjänarens lön blive din! Tack för
alla sköna stunder inför ordet och
tillsammans med vännerna! Ditt »välkommen» till
Ditt kära hem uttalas ei mer av Dig.
Men tonen vibrerar ännu på känsliga
hjär-testrängar, som äro stämda i samma
tonart som Ditt eget hjärta var. Och om
Guds nåd skola vi ännu en gång få
tillsammans sjunga Lammets sång. Då är
»havet icke mer». »Och döden skall icke
mer vara till, och ingen sorg eller klagan
eller plåga skall vara mer; ty det som
förr var är nu förgånget.» Upp. 21:4.

Må detta vara vår sång, vi som ännu
äro kvar här nere. »Helt för Jesus vill jag
leva; Vad är världens fröjd för den, Som
är kallad till att ärva Evigt liv i
himme-len?»

R i c h. Classon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1937/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free