Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. 15 Oktober 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 TRONS
»När de gingo på vägen, blevo de
he-lade—».
Med synbar uppmärksamhet insög f. d.
kedjebundna Elisabeth mina ord om de
tio spetälska. Hon hade varit under
disciplinstraff för ett vredesutbrott. Efter
mötets slut kom hon fram1 och utbad sig
ett samtal med mig, inlett med
ovan-skrivna överskrift, och tillade: »Jag har
icke tillåtelse». Så originellt, så gripande1
Lydnadsakten önskade hon förbytt till en
försoningslänk mellan henne och
fängelsets föreståndarinna. Kära Elisabeth
behövde bliva förvissad om förlåtelse och
att allt skulle vara glömt. — En medlare
att föra hennes talan på jorden,
liksom-Guds Ande förut förvissat henne om vår
Medlares, Jesu Kristi, försvarstal inför
»Högsta Domstolen» där uppe i
himmelen. Ja, ja, så mången originell predikan
de fångna hållit för mig!
Mitt nästa besök gällde den europeiska
avdelningen av fångar. Samma budskap
även där — dock utan minsta gehör. Jag
kunde icke uraktlåta att anställa en
jämförelse, som så mången gång förut,
mellan de båda raserna. Och ändå är det så
liten barmhärtighet i omdöme och
handling vis a vis de svarta. Mitt hjärta
blöder, för att icke säga harmas, över hårda
och orättvisa omdömen om, dem.
Jag medger gärna alla deras fel och
tillkortakommanden men låter tanke och
öga glida över till kristna med hög
bekännelse utan motsvarande vandel. »Den är
visast, som- fordrar mest av sig själv.»
Visst fyllas fängelserna samtidigt med
att möteslokalerna bli tomma. Men det
behövs en stor skara svarta för allt
obetalt tvångsarbete; och skärpta
lagparagrafer för mindre förseelser är ett utmärkt
hjälpmedel därtill.
Så lätt att älska på avstånd eller med
många vackra ord på sanningens
bekostnad! Men där prövas icke halten eller
äktheten av vår missionsgärning. »Se,
huru de älska varandra!» Det förutsätter
handlingar, enligt mitt förmenande, och där
kärleken tar sig uttryck i osjälviskt
utgivande, kunna ännu hjärtan smältas sam-
SEGRAR 400
man i ett bestående tjänande mellan svarta
och vita.
Mycket anmärkningsvärt sades till mig
häromdagen på tal om infödda
evange-listers utbildning och aktiva
församlingsarbete: »Vi ha att uppfostra kristna ledare
först — för att låta de svarta få sin
rättmätiga plats».
Augusta Emanuelson.
Brev från E. Anderson.
Betania M. S., Izotsha P. O.,
Natal, den 12 sept. 1937.
Dyra missionsvänner!
Frid vare eder alla!
»Mfana, ngi ti kuvve, Vuka.»
Luk. 7: 14.
Jag kommer just in från
söndagsmorgon-bönemötet i kapellet. Våra tankar
samlades då omkring detta ord av vår
dyre Frälsare. Han träder in, där
döden tagit makten och utfört sin gärning.
Så får och vill Han fortsätta. Det blir
liv, där Han går fram. Glädje och sällhet
följer Honom i spåren!
Min penna har varit stum en lång tid,
och mången undrar nog, varför jag inte
låtit höra av mig. Det gives tider, då man
likt profeten ej finner tankar, ej finner
ord. Psalmisten klagar över att han måste
vara både stum och döv .. . Att man likväl
får leva samt får erfara tröst och kraft
av Gudsordet, räknar jag som större
förmån än allt annat. Ps. 119: 93. Att
sedan i någon mån få aktas värdig att
arbeta för detta folks frälsning, är också
för mig ett stort privilegium; och är jag
därför hjärtligt glad, så länge det är mig
beskärt att hålla på därmed.
Det stora jubileet efter vår missions
50-åriga verksamhet har mycket tilltalat mig,
alldenstund jag varit med i den nästan
från dess början. 1890 på hösten skedde
mitt inträde, och har jag alltsedan dess
varit innesluten och omhuldad där.
En man av värdighet från min
hemtrakt sade vid ett tillfälle ett par år där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
