Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. 1 December 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TRONS SEGRAR 456
t a de heliga i luften. Vid
uppenbarelsen kommer Han till jorden
(Apg. 1:11). Hans fötter skola då
stå på jorden. Sak. 14:4. Vers 5,
sista delen, lyder: »Då skall Herren,
min Gud, komma, ja, du själv och
alla heliga med dig». Vid
uppryckningen skall församlingen (bruden)
liksom Enok tagas bort från jorden.
Vid uppenbarelsen börjar
tusenårsriket (Apg. 15:16, 17). I Luk.
21:28 se vi, att uppryckningen
sker i början av vedermödan. »När
detta begynner ske, då mån I resa
eder upp och upplyfta edra huvuden,
ty då nalkas eder förlossning.»
»Förlossning» här är samma förlossning
som åsyftas i Rom. 8:23. I Luk. 21:
31 hänvisas vi till slutet av
vedermödan. »När I sen detta ske, då veten
I, att Guds rike är nära.»
Uppryckningen kan ske vilken stund som
helst (Matt. 24:42). Jesu
»uppenbarelse» för världen kan icke s ke,
förrän Antikrist har uppenbarats och
alla »tiderna» och »stunderna», som
omtalas i sammanhang med Herrens
dag (3 Mos. 26: »sjufalt», även hos
Daniel och i Uppenbarelseboken)
fullbordats. Emedan man icke fattar
skillnaden mellan uppenbarelsen,
då Jesus kommer till jorden, och
uppryckningen av församlingen, då
Han endast kommer i skyn (i luften),
är man oklar och osäker; man kan
rentav få Guds ord att motsäga sig
självt. Se t. ex. 2 Tess. 2:1. där
aposteln talar om uppryckningen,
»Jesu Kristi tillkommelse och huru vi
skola församlas till Ho no m»,
vilket han så tydligt omnämnt i sitt
första brev, särskilt i 4:de kapitlet. I
2 Tess. 2:2 talar han om
uppenbarelsen eller »Herrens dag», som icke
kunde komma, förrän det som står
i vv. 3 och 4 hade skett. Pauli
mening var ingalunda att härmed avkyla
tessalonikernas ivriga väntan på
Jesus och i stället få dem att vänta
»avfallet» och »Antikrists uppenbarelse».
Visst icke! Men emedan jag och
många med mig ej förstått textens
egentliga mening, kanske därför att
översättningen ej är så klar — då
tydligen översättarna själva ej kunnat
inse skillnaden mellan vad som skei
i början av vedermödan, nämligen
Jesu tillkommelse att hämta bruden, och
vad som sker i slutet av densamma
— så råder ovisshet, vilket leder till
onykterhet, slöhet och sömnaktighet.
Man slutar upp att vaka och vänta
Hans snara ankomst (Mark. 13:35—
37; Luk. 12:35—40). Tessalonikerna,
som voro förföljda för sin tro, började
tänka, att vedermödan redan var över
dem, och att Herrens dag redan
tagit sin början, och att de voro
lämnade kvar, eller att Herren icke hade
kommit och hämtat dem, vilket
Paulus i det första brevets 4:de kap.
15—17 sagt att Han skulle göra. Han
hade också omtalat, att »Herrens dag
skulle komma som en tjuv om natten»
(1 Tess. 5:2), men att de icke
tillhörde natten utan voro ljusets och
dagens barn, vårföre de borde vaka
och vara nyktra. I Lukas 21:
36 uppmanas vi .att vaka och
bedja alltid, att vi må aktas
värdiga att undfly allt det som
skall komma (vedermödan) och
stå inför Människosonen. Samma
löfte är givet till församlingen i Uppb.
3:10. Här talas om »en
prövningens stund, som skall komma över
hela världen». Samma uttryck
återfinnes i Matt. 24:21. Jesus har lovat
att bevara sin församling från att
komma i denna prövningens stund, d.
v. s. vedermödans tid. Då denna
vedermöda skall »komma över hela
jorden», så är det ju också klart
därigenom, att bruden, församlingen,,
måste uppryckas, tagas bort från
jorden. »De" utvalda», Matt. 14:22,.
en del av Israel (Jes. 65:9, 15—22;
Rom. 11:5—7) äro samlade tillbaka i
Jerusalem, och måste där genomgå
förfärlig nöd och lidande (Jes. 1:26,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
