Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Som man är kung till, så regerar man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pekade härvid på en för den tiden ovanligt välbyggd
kyrka, som syntes från fönstret. Fortsatte derefter:
— Församlingen hade nemligen ej råd att bekosta
mera än en byggnad och jag tänkte då: bättre att ha
Guds hus i ordning än menniskoboning.
Den unge mannen blickade med välbehag på den
andliges milda ansigte.
Den enkla frukosten var snart intagen. Främlingen
betackade sig på det vänligaste och rustade sig derpå i
ordning, för att fortsätta färden. Under ömsesidiga
välgångsönskningar åtskiljdes man.
Regnet hade upphört, men stormen rasade desto
häftigare. Med så korta uppehåll som möjligt fortsatte
den resande, utan vidare äfventyr, sin mödosamma färd.
Skånes eljest så bördiga, men nu gulnade och
förtrampade slätter, hade han redan länge uppnått, då han mot
aftonen måste söka nattqvarter. Af en händelse var
äfven detta i ett presthus, men denna gång var
boningshuset både stort och beqvämt inredt.
Med en känsla af välbehag slog den resande sig
ned i de stoppade ländstolarne, derunder gladt och
vänligt språkande med pastorn och hans vackra hustru,
samt emellanåt smekande några små ljuslockiga flickor,
hvilka med fingrarne i munnen helt betänksamt
betraktade den unge mannen.
Med nedlåtande artighet inbjöd pastor Olafsson den
enkla främlingen att sitta till bords med dem.
Som den resande icke sofvit föregående natt
längtade han att få begifva sig till ro. På morgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
