Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur en Konstnärs lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Min systerdotter Elin Krohn — sade min värd,
i det han vid förbigåendet strök hennes ljusbruna,
vågiga hår. Hon gjorde en lätt rörelse med hufvudet,
utan att se åt det håll jag stod.
Efter slutadt husligt bestyr, tog hon plats vid
nedersta ändan af bordet, der hennes späda, outvecklade
gestalt, blott iklädd en svartrandig bomullsklädning, bjert
afstack mot de andra flickornas eleganta drägt. Den
enda hon visade någon synlig vänlighet var sin morbror.
När vi reste oss upp från bordet, och då han för andra
gången strök hennes silkeslena hår, upplystes hennes
ansigte af det mildaste och ljufvaste småleende jag
någonsin sett.
Kort härefter tog jag god natt och gick in i mitt |
rum, der jag urpackade kofferten och sökte göra mig
hemmastadd.
Efter detta gingo tvenne veckor, under hvilka jag
i mamsellerna Ohlssons sällskap besåg allt hvad
Stockholm i konst- och naturskönhet har att erbjuda. Ehuru,
hösten var långt framskriden, gynnades våra utflykter
af det vackraste väder, och mitt unga sinne njöt i fulla
drag af detta vexlande lif.
Elin såg jag sällan, men en förmiddag vid
hemkomsten från det romantiska Haga, mötte jag henne i
salongen.
— Hvarföre följer ni aldrig med på våra
ströftåg? — frågade jag vänligt.
— Ingen har bedt mig — svarade hon tvärt, för
första gången riktande sina blickar på mig. Uttrycket
i dessa verkligt undersköna ögon verkade på mig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
