Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur en Konstnärs lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon riktade på mig sina strålande ögon, de voro
fulla af ömhet.
— Hvad har jag att förlåta; jag minnes blott detta
ögonblicks sällhet!
Och jag tryckte den hulda, bäfvande qvinnan till
mitt klappande bröst.
— Hugo, — började omsider Elin. Den
minnesvärda afton, då du för första gången talade till mig om
kärlek ... hade du skäl att tro mig hård och hjertlös.
Och dock höll detta hjerta på att brista under den
börda, som det sjelfvilligt pålade sig. Det var den
förutseende försigtigheten, som förestafvade mitt
handlingssätt. Jag ville, att ditt mäktiga snille fullkomligt skulle
utveckla sig ... förrän du valde dig en maka, måste du
först ha skapat och betryggat din framtid. Jag
försakade, emedan jag så högt älskade dig. Med skäl
fruktande att kärleken till mig skulle hindra dig på
konstnärsbanan; ty du höll ju redan på att glömma den höga
kallelse du fått af försynen. En gång skulle du
kanhända uppvakna ur ditt känslorus ... med
likgiltighet, ja, med fasa skulle du då betraktat mig ... detta
hade jag aldrig kunnat bära!
Jag teg och motsade henne icke; ty hon bedömde
mig måhända rätt. Men nog visste jag, att utan denna
»försigtighet» hade hon och jag redan länge kunnat njuta
den lycka hon försakade ... Jag tryckte henne blott
fastare till mitt bröst, och hviskade:
— Och så ålade detta grymma hjerta dig att
öfvergifva mig ... du rent af flydde!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
