Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En öfverraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den unge mannens sida, och klappande mor Stina på
axeln, sade hon:
— Du skall visst icke ha något obehag för den
godhet du visat ... stig upp och var lugn och glad.
Fiskarhustrun låg qvar med sammanknäppta händer.
Hennes förskräckelse öfvergick nu till en oerhörd
glädje.
— Ack, att jag vågat ta’ på drottningen min egen
klädning, — snyftade hon och derunder bedt kungen torka
sina kläder i köket framför spiseln; men jag kunde ju
icke veta ...
— Nej, det var rätt bra att du icke visste hvem
vi voro, ty då hade jag måhända ännu fått varit
genomvåt, — afbröt drottning Fredrika. — Men nu tar jag
riktigt din gästfrihet i anspråk och går åter in i rummet;
ty jag hoppas få sofva en timmas tid; jag är trött och
sömnig.
— Ack, min Gud ... det är omöjligt ... inte kan
drottningen ligga i våran egen säng ... — invände mor
Stina och sprang upp, — om jag bara kunde skaffa en
annan.
— Sängen är bra ... kanske du tror jag hade det
bättre på båtens botten, — frågade drottning Fredrika,
småleende åt fiskarhustruns välmenande förskräckelse.
— Nej, Gu’ bevare drottningen ... men en så
välsignad och gemen drottning finnes icke i kristenheten ...
Detta är större ära, än jag kan bära.
— Drottningen gick tillbaka i rummet; men mor Stina
oeh Anna skyndade ut, för att berätta om den
underbara ära, som vederfors dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
