Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varde än denna Aegel tilldöminer mig* Ej mer,
»ch -ej .mindre*
* *
*
Jag fÖrütser vittra ovännen Kanske i»§g>& ,
Våldsamme, förvändare och smädare utan sanning
bch heder. Men äfven i dessa ämnen at Rätträ-»
dighetfert helig. Må man ej glömhiä de ädla öcli
riddérligà lagar efter hvilka Snilleü höfa strida! Prå^
gån är öni att gifvà mprä skönhet och höjd, mera
käiisla öch lycksälighét åt menskliga själen* År dett
ädel ttög att upplyfta 1
Andre skola drifna långt Qvickhtetehs lilla
stycka: skola fjolla, ftyga och rasa. Det förtryter
lnig ätt denne narr-talangfeh ännü hös osà skall vara
så myckel aktäd* Åt det kanske derföre ätt dst
felas Sjalarna manlighet ocli upplyftüing? ätt de
äl-ika ännu Gossårens ras? VöltàIRä» deft store
gäckaren, gaf de svaga snillen denna stöten. De
hafva sedan icke kunnat gå ratt; svihdlat från be-»
giepp och sanning bth regel. Ni skall se detn
förenä med denHa snilltets yrsla all den arghet som
är de små själars ityt ba. Men ni finnër det lätti
en toarr kan fcj angripa annat än eh ttafr: der är strid*
Den ädle ttndas i högrfr legioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:48:48 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tthorilds/1/0041.html