Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till KELLGREN,
Behagens skald.
Jag är förtjust att kunna göra er detta Offret. Ni
har länge varit högt bland min inbildnings
Skönheter. Redan, fråp första dagarne af min känsla visste
jag af Er, och betogs min själ af edra lifliga behag.
Skaldens hjerta kan ej sakna det älskvärda hans
Snille har: ^å litet, som den, känsla, kraft och
höghet, Naturen gaf dess röst* Detta behag som
strömmar i edra tjusande rader, kommer det ej från er
Själ? Ni vet det: kände ni det ej först Sjelf? Äran
att äga det gjorde den er ej hög : och tysta, erkänslan,
deraf, öm, &del och ljuf?
Snillet har ej en större beundrare än Snillet.
Krukmakaren hatar Krukmakaren: och den lilla själen
den lilla. Men Snillet! som såg Naturen gjuta
Skönheten, såg den i ett ratt mått strömma till alla
varelser — det, sjelft så rikt, i dagen àf alltings
Sanning, hvad skulle det Missuna? Den som njuter
hela Ljuset> med hvem skulle den tvista om strimman?
Afunden är den låga själen förträffeligi dèn
ag-gade vanmakten i sin styrka! Hon skulle vinnà
kronan: och sårar endast den ädles hand som tàr den.
Men den höga, rena, ett Snilles stora och kännande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
