Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Men dock – dm Sk a l d ko n s t ar glansen af
Bild, höjden af Känsla, styrkan af Språkets Musik
— förlåten mig, mine små herrar! så är allt hvad
som har detta, just det j ej skrifven, Skaldkonst; så
är rimet hvad en afmätt knäpp * på strängen skulle
vara i en Violin-sonat, eller en återkommande
Ca-prioletto i en dans;-så är sjelfva den tonstiga
Metern ej annat än ett kallt Mode.
Detta förstår Orthodoxien ej. Men Verlden
lä-ser det förtjusande i de Odödliga Stycken, och tillr
ber ej antiat än Genie»
Rinj-mästaren Voltaire kunde ej begripa att
Verlden så gör. Ty det skulle bragt någon ändring
i ett System, der af 5o band Versär, man knapt får
5me blad af Poesi. Men under hans vingar flyr
hopen af de små Conversations-skalderf Folkvett
med Rim> balfvett med Rim, joller med Rim, äfven
dumhet med Rim — det är Poesi, och så vida är
Voltaire ett Mirakel, en Storman: men. Poesi utan
Rim — det är Prosal Svaga, ljumma hop!
somsam-mannästlat er, och sagt: låt oss går a ett
Syubo-lum Fipei — ler ej Verlden åt er?
Den fritänkande, yttersta tiden har kommit. V o l-7
t a i r e är en célébre Professionist, göd, mästare, för
det Stora läsande Allmänna. Men det är Dageu
e-naot Solen. Inj;en brännande stråle: intet först-täud[t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
