Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Från hedenhös inunder dessa Fjäll
Var våra Fäders bygd blott af sin Frihet säll:
Hon, sjelf gudomlig dygd, var alla dygders moder,
Och brödet utaf Hennes hand
Mer sött än Vällust var i rike Trälars land:
Och hördes Kriget gny mot deras egen strand,
De gjorde Nordens fjäll till Frihets Ärestoder,
Och våldsverkshotarn sjelf uti sitt öfverdåd,
Med Krona, Guld och Land, blef deras villebråd.
Hvad? detta Folk, som straxt, vid Lömskhetens
Förening,
Hvars smilkyss _Calmar såg, hvars herrvåldslystna
mening
Allt Svithiod känna fick, straxt ljungade till Hämd:
Ty minste Bonde fann sin Åra vara skämd, ,
Då ej Sjelfständig mer, träl i sin egen koja,
Han skulle släpa på en utländsk Fogdes boja,
Och skymfad ge sitt gods på dennes lystna vink,
Sitt lif vid minsta vreda blink;
Hvad? detta samma Folk, som alltid träldom vägrat,
Som Engelbrecht har följt, som har med Vasa
segrat,
Det skulle äntlig nu, af sig, af Årån glömskt,
Förrädiskt mot sig sjelft, mot sine Bröder lömskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
