Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifl
bet och Ër styrka. Dessa Lagarna > äro Utdra
Lagar, Denna prakten som synes offenteligen $ är’
eller bår varä, glansen af Er Sjelfständighet När
J nämnen Samhälle i så nämden J det heligaste ord
på jorden: Färgningen af allas krafter i af allas
får-träffligheter, till en enda allmän Lycksalighet.
Hvilken skönhet! i Naturen och for menskliga Själen.
Det är omöjligt att Gud sjelf ej skulle finna ett rö*
rande behag, deri ^ Men i detta Samhället är det en-»
da gudomliga: Dygd, Fårtjetist* Allt annat ar prål;
bedrägeri, lögn. En Konung sjelf är’ en skugga u-*
tan en Konungs Förtjenst* Hvar J finnen den, der är
en kraft, en förträfflighet, som vill arbeta till Er
lycksalighet: der ären och utmarken. En obelönt
förtjenst är en lefvande bespottelse på Tidens
förstånd.,—» På dessa grunder uppstiger ett Folk till
&ra och lycksalighet. O Medborgare! Cato var blott
en menniska. De gamla fria Folk voro blott
död–lige af styrka och förstånd. Hvem hindrar oss àtt
likna dem? Att som de, ära Förtjensten och älska Fäder^
neslandet? Hindra oss Konungarnes exempel? Ö
svaghet! Skall ett Folks Dygd och Höghet bero af något så
förgängligt? Skall ett Folks Dygd och Höghet ej vara
den domstol, under hvilken allt är? Begrepp om ädelt
och lågt — hvar Mans värde sjelfVe edre EJmr
betsmäns vördnad, sjelfve edre Konungars ära -f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
