Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
är cn föraktlig Skälm , med lycka och god mine \
detta är en ovärdig Narr, med lite tom-löjlig
qvickhet. Endast Dygd , Förtjenat, Naturens rena
Får-träfflighetf skall styra Eder. J skolen gifva allt sitt
namn; näpsa Högfärden} nedflytta Svagheten; och
endast upphöja de ädla, starka och lysande själar.
AUt beror af sannt Värde. Om ingen kan
bedraga Oss; om vi känne allt Rätt, Godt, och Dyrbarfy
Om vi begripe vår styrka — hvem, hvilken makt
kan hindra oss från den högsta Lycksalighet? Vår
Frihet skall ju då vara säker; vår Lag så evig, som
helig. O ! höga, manliga Åra som tillhörer ett
upplyst Folk ! — Men Hjorden har ej annat begrepp
än Herdens exempel. Och ett svagt Folk, ej
annat än den F&rsteu Hvem vågar säga att detta kan
vara i stället för Sanning och Dygd? att Pr estens
exempel kan vara i stället för Gudsfruktan och
helig vandel? Begges Lagar och Embeten äro heliga:
men deras personliga exempel likaså menskliga och
svaga som andra dödligas. Det borde ej så vara.
Men det är så! Huru? Skole vi då hafva ingen
Grund af Förstånd och Sällhet? Skole vi vara
Tapperhets-dårar under en Konung: och Veklighets-dårar
under en annan? Alltid en Hjord? Nej! Djupare,
heligare i Naturen ligga Dygdens och Lycksalighetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
