Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
höghet *). jÖetta är Naturens Rang. Öch den åh
Ven tyst erkännes allmänneligen.
Jag skrifvet detta blädet i afsigt jpå
utbredari-dé äf Vett, Smak och Allmän Upplysning. När
jag säger , ett Folks Höghet, så menar jag ett Folk
s6m förstår Sanning ocli SkSnhet; söm ej dåras af
- Flärd öch Fuskar-verk ; ej högaktar èVagt Lappri
öch låter allt Ädelt vara S/ver sig. Deri stora
allmänna herrskande Smaken , bör nödvändigt Vara
eri Hög Smak. Men det är ddl ej så länge J tron ;
att lite Fjoll-vett och Vers - makning är Stort Snille f
Jag stall tippoffrå mitt lif att upplyfta allt Sannt*
all Förtjenst, all ren Naturens Förträfflighet. Jag
iycket om att vara eri patriotisk Witter Reptiblican.
För Ër Skrifver jag ~ Vettiga, tänkande, ädlà
Medborgerliga Krets ! Den Verld J ütgöreri är ej
Stöi\ Mert der inom liu;i/>s de enda Själar äf
styrka, det enda Folk som förenar Hufvud och
Hjerta, Söm duger for allt Sannt och Skönt. Skänkel!
mig en blick af Välvilja ! Som det hörer till ett Lands
Åra att hafva goda och starkt-tänkande Hufvuden;
sa måste det ock höra till det ädla och vettiga
folkets Prakt, att hafva ett eget Snille.
*) Gifves har icke én rang af Snille som man äfven sät^
L ter långt öfver Konungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
