Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Hjertats och Förståndets manlighet. De små och
svaga Menniskor, (lika som för Skönheten de små och
svaga kännare) Dt kifvas, hata, larma, tvista.
Men den Rättvise, fastad vid det Eviga Sanna, det
Högsta goda och Sköna; forenande Förståndets
renhet och Hjertats styrka; i Får stå och Vilja redan
mognad och en Mästare — huru är det möjligt att
han éj skulle vara hög, jämn, och ädel?
Smak, Dygd, Medborgerlighet har i Naturen
en och samma regel: Sanning och Håghet. Det är
o-möjligt att bland Menniskor något skulle bestå som
ej är Rätt; eller något hafva vördnad och aktning
som ej har ett upplyffcadt, högre Värde. Dervid
fäster sig den Rättvise, Som han har Naturen får
sig, och alla Tiders stora Förstånd; så talar han
med visshet och styrka; så ler han, lugn ooh
föraktande, åt Barndom, Konst, Hyckleri —■ åt den
behageliga Lögnens prålverk, åt den bedrägliga
Lögnens ljufva smilar, åt den herrliga Lögnens lysande
ofantliga tomma pragt och dårskap. Låtom ej vår
inbillning bortföra oss! Man kan ock vara en liten
och njåttlig dåre. Men i alla Mensklighetens
kretsar är den Rättvise hög, ädel, och en Man,
Aldrig, evigt aldrig skola Menniskor hafva
Fri-het, Frid och Sällhet, förr än de hinna Sanningen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
