Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
När jag läser detta Brefvet i ÅllehandaTüHio 108,
kaii jag tvifla, ser jag icke tydeligen, att det är
Snillets och Mildhetens tidehvarf? Denna renhet,
denna ljufhet, i stil, känsla och mening, livar är
den menniska som den ej rör och intager? Mitt
hjerta suckar redan emot henne en ovilja! Men
detta är dè sjuka Själars fSrdàrning. De uppteckna
på en lista alla menskliga dygder och
förträfflig-lieter. Efter den tadla, påstå, dömma de. Och
sjelfve sakna de den första af alla: begrepp och ratt•
visa.
Sanningens röst är lridsam. Rent och
behagligt är dess ljus. Omärkligen uppstiger dess klarhet
öfver Naturen. Man ser Skönhet och Värde. Man
bedrages ej mer. Och Själen har hunnit
manlighetens styrka och lugn och höghet.
Jag har njutit den svaga Årån att göra
Dagens märkvärdighet, och reta Hopens nyfikenhet.
Hvad den är långt ifrån det jag söker! Himmelens
Gud! Det är visst en åra x att höra tvistas på
Käll-rarne , om man är oändligt galen eller oändligt klok ?
Jag måste komma närmare det Publicum jag
söker, med hvart blad : Kretsen af de tänkande och
ådle. Hvilke audre skulle för stå taig? För ea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>