Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
heten, vara ett Ondt* Men ära vare Naturen!
desse höge Ordkonstlare, desse namnkunnige
Aücto-rer som så fÖrträffligen sinnrikt famla , de säga ett
vanvett* Intet i sin natur Godt kan någonsin
blifva ett Ondt Det ar ej Friheten som förstöres
en dödelig; utan den Dårskap genom hvilken den
frie dödlige handlar.
En menniska, förestäld Ensam på vida jorden»
skulle vara den mest Frie. Om hon nu ville
börja att bränna och förstöra allt blomstrande och nyt*
tigt omkring sig; om hon, som Montesquieu
forträßeligen allegoriserar öm Despotismen, ville
nedhugga Trädet får att plocka Frukterna. —- skulle
det vara en verkan af hennes Frihet eller hennes
Dårskap?
Hindra Friheten1 det är att hindra en
lefvande Mennisko-naturens kraft; det är att trycka dess
lif. Men Upplysa, det är att leda och styra; det
är att Visa hvad som är Rätt och Sällt
Nu är Menniskan satt på jorden omgifven af
otaliga Med-menniskor. Huru gor hon? Dessa
lika Varelser äro det Bästa jorden har, och det
Vigtigaste för hennes sällhet. Hon är fri. Hon
nyttjar ej sin makt att förstora dem. Nej 1 Hon ser
Thorild II. s 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
