Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
* *
Jag talar såsom jag skulle hafva talat till
Marc-Aurel , eller den Odödelige Gustaf Adolph.
Det trotsiga i vissa tankar är icke mitt hjertas,
utan Förnuftets, hvars Majestät är öfver både
Tid, Makt, och Konungar. All Sanning är natura
ligen hög. Jag har icke velat tala emot någon
dö-delig: icke bestrida Menniskor, utan Tankar, Jag
har slutat rent, och med frihet, af Sakens natur. Jag
har tagit Villfarelsen i sitt hela, hvaraf våre
Lagar endast hafva en del. Den friaste af Eders
Majestäts Undersåtare, har jag ingen annan afsigt, än
att kasta Ljus på Eders Maj:ts Tidehvarf, och på
den allmänna Lycksaligheten.
Men, om ändock denna Själens sanning, det
renaste offer man kunde gifva åt en Gud, kan
misstydas: om den kunde falla under det dunkla och
Vidskepliga ordet FSrgripelse: O så vet jag i
samma stund, att det ej mefo finnes något ömt och
heligt på Jorden: jag önskar då att uppoffra mig,
af förakt för att Lefva,
Att känna hela styrkan och ljufheten af detta
namnet Konung : att i denna känsla se en af Er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
