Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Critik öfver Critiker. Med Utkast till en Lagstiftning i Snillets Verld - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hopen, Menigheten, har rätt, min Herre,
i denna aktning för det ovanliga; äfven när
det som mest är misslyckadt. Ty utom det
ovanliga nöjet att detta ovanliga se, är deruti
något mera vigtigt. Det ovanliga var det enda,
som åt Menskligheten först gaf lif och kraft.
De stora villfarelser, genom att väcka själen
och snillet, födde alla stora sanningar: så, som
de stora tyrannier, genom att slå eld i
trälarnes hårda hjertan, födde alla gudomliga Lagar
och Friheten.
Men jag åter förlorar er och vår lilla
förtroliga krets. På det att, i allmänhet,
menskliga Snillets största krafter icke måtte
uppoffras åt det löjliga af några irringar, vid hvilka
evigt de små granskare fästa sig —— skall jag
en annan gång våga några tankar Om det
vigtiga för menniskoslägtet i de höga villfarelser,
såsom ett litet försök "Pro sensu sublimi."
Här, min Herre, vill detta anförda endast
säga —— att, då i snillets verld något har nio
grader af fel, låt dessa fel också stiga upp till
vidunder, men en enda grad af stor merit, så
måste ni se först, och af rent val, denna enda
graden; ty endast för denna gjordes det. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
