Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Critik öfver Critiker. Med Utkast till en Lagstiftning i Snillets Verld - Tredje delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Hvarvid jag ber mina Läsare besinna den
klara sanning jag valt till min lag:
MAN BÖR FARA mild* FÖRUTAN MOT
DEN Omilde.
* *
m
6. GAMLE Lärde.
Den som ej vördar Ålderdomen —— är
icke vild, icke en barbar; ty ingen vildhet
och intet barbari kunna qväfva en sä naturlig
känsla: utan det är en vfira seders^ vanvetting.
Man kan, i dessa seder, vara qvick och
alltför artig, men icke naturlig; och när man
det ej är, s& har man aldrig, enfaldigt och
ädelt, eftersinnat, hvilken stor möda lifvet är,
och hvilken helig förtjenst det derföre måste
yara att hafva väl öfvervunnit èn så stor möda.
Ringa, enfaldiga, och dock heligt ljufva
glans, som tillhör Ålderdomen* lika med den
slutande dagen! jag välsignar dig, och skall
aldrig, aldrig tåla en skugga lättsinnigt på dig
kastas I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
