Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Critik öfver Critiker. Med Utkast till en Lagstiftning i Snillets Verld - Tredje delen - Om försmäldelsen i allmänna lefvernet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
som kalkonen öfver den röda färgen. Han kan
för sitt lif inte tålat! y
Allt hvad Fåne är, bär sig förnämt till.
Han äfven tänker, och har sin princip. Ofta
ler hari, och säger tyst i sin själ: Jag kan.
Derpå lägger han till, med förvissad harm:
Skulle JAG inte kunna?
Jo. Jorden ser väl ut, som de förnäme
Fanarne hade kunnatl
En ägta Fåne var Biskop Bonifacius med
sin kära Påfve Zacharias, som satte Virgilius i
bann, för det han trodde antipoder. Gamla
verldens 3o,ooo Gudar, otaliga Religioner,
Mysterier, är allt Fånars skapelse. Ifrån Socrates
till Rousseau —«— förföljdes, fängslades,
land-för vistes, brändes de Vise och de stora Snillen
endast af Fånar* på andra lärdare Fånars rop.
Någon gång skrifva sig Fänarne, liksom
klokt folk: Pro sensu communi. Men de
kännas derpå, att såsom deras Fäder trodde livar
man af stort snille vara en Trollkarl* som
hade compact med fan, så tro desse livar man
af stort snille vara Galen. Det är naturligt,
att bland Fånar är högsta fånigheten Vishet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
