Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Critik öfver Critiker. Med Utkast till en Lagstiftning i Snillets Verld - Tredje delen - Om försmäldelsen i allmänna lefvernet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
i. Om en Autor vore så säkert - en Gud,
som han är säkert en rrtenniska; så borde han,
i likhet af dessa gamla ord: "Varde ljus, och
det vardt ljus", skrifva emot alla RYTARE,
blott och bart, denna lag: Vhilt^ ty
verkan "deraf skulle genast vara: Och mun visste
hut.
Men nu blott en menniska, kan han hafva
endast Mensklighetens styrka. Han kan se
dessa Rytares gskäliga’vildhet med en hög, ren,
lefvande harm. Han kan skrifva denna lag:
RYTA kan en best * SKRIA kan en
åsna* RÄMA kan fänaden.
Det vill säga: att allt det väder, som kan
komma ur det största vilddjursgap, bevifar
intet mer, än att det var ett fanders stort gap,
hvarutur det kom.
Det är obegripligt, huru, då en Rytare är
det yttersta af mensklig råhet, så, att man
gerna kunde slå jern öfver nosen på honom och
sälja honom till en Savoyard, och så, att en
verklig Huron är i vett och seder en halfgud
emot honom, huru, säger jag, han kan, i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
