Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mildheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MILDHETEN är icke en qvinnlig känsla: icke
heller en egensinnig nyck af godhet, kallad
nåd. Ty, först, bör Rättvisan vara, icke blind,
såsom den föreställes, men, fastän högst seende,
obeveklig: det är, den bör vara, nu och evigt,
Rättvisa. Och, hvad det andra vidrör, så är
en blott nåd, ehuru blänkande i de svagas
ögon, ehuru retande i de fina duglösingars och
skälmars, dock i sig sjelf ett oheligt gäckande
af Gud, af Rätt och Lagar. Eller är det icke
klart, att den som gör en blott nåd, dervid
säger; "annat än detta är rätt, men jag vårdas
icke akta det?" Och dock hvilar endast uppå
Rätt något så stort och gudomligt, som allas
lif och ro, som alla dygders skydd och
uppstigande skönhet. Derföre, hvaruti åt någor
göres en blott nåd, deruti svikas alle. Och
denna ömhet tor en viss är en grymhet emot
Staten.
Allt detta är således Mildheten icke. Men
den är i stället det högsta af allt godt och
värdigt i Menskligheten; ty den är — det högsta
af sjelfva Rättvisan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
