Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mildheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonbryn, borde då böta, som för hvar och en
liten harm, den ene gör den andra. Ingen
man kan vara viss uppå, att icke hans
oskyldigaste ord, hans minsta gerning, kan, genom
någon af de tusende möjligheter som omgifva
oss, främja eller inflyta på en stor olycka:
äfven som det grymmaste anslag, genom en
annan möjlighet, kan hafva ingen Verkan, det är,
kan göra ingen Skada. Det är häraf klart, att
denna sats återgår till de gamlas ärliga
vildhet: och således endast fullbordar
Mensklighetens krets af Villfarelse.
Hela denna krets af Villfarelse och
Elände brytes på en gång, med att hålla sig vid
det Verkliga i Gerningen, eller vid Det
endast, som af en fri man verkligen är Gjordt.
Då allena dervid märkes: 1. att hvart fritt
Underlåtande bör aktas för en fri Gerning, ty
Tiga och Tala, uppstå lika af ett viljans beslut:
och Stå stilla är äfven så visst en gerning, som
Gå fram. 2. Att Gerning, i Lag, alltid aktas
fri, eller gjord med vett och vilja. Våda,
såsom våda, är öde, ej gerning: afvita och
omyndige hafva sitt skydd i sin svaghet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
