Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 4 Cap. Lifvets rätt, eller Friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3og
ga tusende lagar, hvilkas konstverk det
oformliga Jus Romanum ännu visar oss? Och
dernäst är det klart, att hvarken en Cicero, eller
någon redlig man, lefver efter sitt behagj
också om han kunde det; utan tvärtom, med
den heligaste stränghet, med den finaste
omtanke, efter sitt Förnufts äfven minsta
Föreskrift; enligt den gamla Vises ädla svar på
frågan, hvad Philosophien tjenade till? "dertill,
attj också utan Lagar, kunna lefva rätt" Så
att Ciceros tanke, som är så riktig i sig sjelf,
visar just Frihetens omöjlighet i Tillämpningen.
— Den nya academiska Lärdomen har dervid
trott sig göra något oändligen slugare med att
indela Friheten i den naturliga och den
borgerliga j och derpå låta den förra hestå deruti,
att bero af ingen j den sednare åter deruti,
att bero endast af Lagarna: Wolffs
Montesquieu j etc. Men när kan det väl i Naturen
tänkas, att någon dödlig icke skulle i
nödvändig Proportion bero af alla dem, som han
be-hof ver: af sin väns redlighet, af sin
älskarinnas blickar» af den visares råd, af lien
skickliges konst, af den starkares värn» af mångas
tjenst och välgerning: för att icke nämna det
första och största, Föräldrarnes heliga magt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
