Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 5 Cap. Förståndets rätt, eller Sanningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
väsende just är att göra intet. Ja, Okunnighet
ten är icke allenast i sin natur oskyldig, utan
ock helig, emedan den är just det mörker,
likasom första Skapelsens, hvarutur allt Förstånd
måste födas. Men Qvickheten åter, den hastar
till att tycka och likna och dikta och domar
den vrider och vänder och mästrar: den är
konstnär till all Lögn — och upphör att vara
qvickhet, i det ögnablick den har funnit en
sanning. Den heter då Förstånd. Hvarföre
ock i Vetenskaperna *) icke finnes en enda
Qvickhet: och i hela Förståndets rike frågafc
aldrig, huru qvick en sanning är, men väl
huru sann en qvickhet är? 1 Konsterna, såsom
Målning och Architectur, är qvickhet en Nyck,
ett goss-vildhet, en vanaft: man dristar den
knappt: der fordras att vara sannj ädel, stor,
öch i Sjelfva behaget sträng, I Poesien likväl,
och i Musü, Aötiàn, Dans, ytar mycken
Qvickhet;: emedan -dessa konster blifvit merà gemena
och så ofta må&e a ti v ända fe till att roà folk
Utàn förstånd. Men jag kommer åter till mitt
ämne. loke allenast det äf klart* att all
Dårskaps art och fullkomlighet hestår i ett visst
*) Alla bevista Sannings-systeraer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
