Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 6 Cap. Dygdens rätt, eller Förtjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
osund Rörelse tmü Lättja. Hvarvid^ man kan
undra, huru vört ord Nöje råkat hafva ett så
ädelt ursprung: ty Nöje kommer af Nogj &
huru det nu skrifves enligt uttalets vekhet,
hvilket Cicero kallar att i sjelfva Grammaticän
"peccare suauitatis causa", synda för behagets
skuld. Och ett sådant Nog är allt ägta Nöge.
Fastän Nöje här tages i.den mening, som det
har i Verlden, det är, för hvar och en ljuflig
känsla, eller, såsom Maupertuis säger, för hvar
och en känsla, som man hellre vill hafva, än
ické hafva.
LikVäl, då denna läras klarhet är så
vigtig för Menniskor, skall jag, för denna samma
klarhets skuld rerit af skilja imellan Nöje och
Förnöjelse j och med Nöje mena hvar ljuflig
känsla, soto är utöfver Sällhetens Lag eller
Lagom, och som således skadar Förståndj
Helsa och Arbete: Aien med Förnöjelse äter mëna
b veit ljuflig känsla, som instämmer ihed
Sällheten och upplifvar de nämnda Dygder. På
hvilket sätt man lätt kan se, att hvad Välstånd är
för Sällhet, det är Yppigheten för Nöjet; och
att. just så, som Nöjet förhåller sig till
Sällheten, så förhåller sig Yppigheten t\\\ ,Välstdrid:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
