Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 7 Cap. Regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4o4
hvad den gör, att, genom detta högsta
consti-tuerade Vitsord, skipa Suum cuique, eller
Hvarjom och enom Sitt: hvaraf den
förnämsta Arten är Straffa och Belöna.
En dygds naturliga Belöning är
rättigheten att göra det Goda som den kan. En odygds
naturliga Straff är deremot Tvånget att icke
göra det Onda som den kan. Säledes fordrar
all Dygd i Proportion ett högre, ett friare Lif
och större Rättighet: men all Odygd åter en
längre, en trångare varelse och mindre
Rättighet. Ty Rättighet är just den magt, som
tillhör någon med rätta > eller enligt Proportion.
Hvartill inre grunden är förklarad r IV
Capitlet: Att nämligen all Dygd är sjelfva
Lifvets Kraft, eller just menniskans duglighet, till
Sällhet: men all Odygd är en Oduglighet att
Lefva, SÅ Vidt. Och derföre, när en
menniska får en högre varelse, upp till den högsta,
i mån af sin Dygd, och deremot en lägre
varelse, ned tilh den lägsta, i mån af sin Odygd;
så uppfylles endast dermed dess naturliga
Men-nisko-Rätt, som är att få vara det hon duger
till. Hvilket tillika är den gudomliga Lag, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
