Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rätt, eller alla Samhällens eviga Lag - 7 Cap. Regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i3
Svar. Är det icke sannt, att ingen man
söker Rikedom, utan för sitt Nöje och sin Ära?
Väl: men är det icke lika sannt, att de Rike
platt icke förstå hvarken Nöje eller Ära:: utan
Gudi klagadt! tvärtom allraoftast lefva i
Sjelf-qvalj i en oangenäm Dästhet, i Högfärds pust
och vända, och med ingen annan ära,,än
blänkande Flärd?,Är det då icke synd pm.deRika,
att de, med så liten egen Glädje, dock vpåste
vara, att veta 4®t> Yppigbetens och allmänna
Eländets skaffare *)?
Men nu är Lagstiftning, i sitt väsende,
icke annat, än den gudomliga magt att nödga
folk till Förnuft och Lycksalighet: det är, till
hvad som är verkligen Ära och Nöje.......
*) Presterne sagas’i stället för Guds hushållare blifva
Djefvulens Skaffare. Och denna stränghet är icke
utan ett naturligt skäl. : Ty jtet. vackraste,, som län
sägas om Rikedomen, är, att den kommer af
Skicklighet och Tillfälles men hvad Brott kommer icke
äfven så? Slughet och en viss Behändigljet äro väl
- . dygd? wen icke större, ä^ aU ro/djur kunna ha
dep: då först blir den Menni^ko-dygd, när Rätt
kommer till både i Vinna och Ahtävda: och endast
<( dà blir rikedomen anständig, ädel, stor; hvilket
man vet, att den är i s& mången värdig mani hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
