Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det enda nödvändiga för ett Rikes Financer, eller Principen i det stora ämne, hvaröfver man nu tvistar, satt i den klaraste dag, genom Englands öde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
3. RIKET. Detta tager han aldraoftast, icke
i en ren Finanz-mening, då det betyder hvttlTfß
Skattandes Quotum: utan helt physiskt,
såsom en indistinct Massa af allas Förmögenhet:
och så, som en hungrig bonde anser en stor och
god Ost, på hvilken han hugger tiUhvad bit han
lyster. Också följer han tyst i sina Theorier
denna Turkiska Maxim om Riket: en fÖV alltt
och alla för en. Men ett fritt Folk
tror, att allt hvad en medborgare eger» utöfver
Quotum af sin contribution, är hans egetß och
att han i denna sin egna rätt är sjelf den ende
herre och souverain under Solen. Om detta hans
Eget är en publik Credit-sedel, så anser han den
for sinj sin rena innestående Fordran på alla,
det är, då man ej brukar att handla directe med
alla, på den Styrelse som har MAGTEN öfver
allas Quotaj ’eller, de Publika medlen•
Hvilken Styrelse-Magt vi kalle med ett annat namn:
Regeringen. Men visse Penning-Propheter
tyckas, i sitt despotiska vurmande, vilja dela
Riket i tvänne opponerade Magter, af hvilka den
ena utan gräns fordrarj och den andra utan
gräns betalar.
3. Han vill, att en Riksgälds-sedel skall
gälla fullt, som en Banco*sedel, som Specie, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
