Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Upplysningens Princip. Eller Critik på en viss berömd Afhandling i detta stora ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
m
tanke; så är det icke derföre, att denne tanke
då anses blott såsom en tanke, utan såsom ett
brottj emot Låge», som är Domarens Princip.
Deremot, när frågan är om Sanningen, om en
saks verkeliga förhållande, om värdet och
riktigheten af något, så är ingen Regering så hård,
icke sjelfve Påfven i sin religion, icke sjelfve
StorTurken i sin politik, att de icke anställa
Conclav och Divan, Gonseil, Conference, Synod,
Riksmöte, Commission och Revision, Lärdas Be*
tänkande, Syn och Ransakning, &c. &c. Så att
intet exempel, icke ens af något Tyranni på
jör-den» kan finnas för denna lära, att Sanning, att
Upplysning kan verka genom V2xd, eller,
ehuru man vill förklara det, kan någonsin, bland
sjelfve Tyrannerne, tänkas och vara tillf utan
såsom absoluta motsatsen af all Våldsamhet.
"Verka upplysning j upprätta Sanningens
väldej verkställa Sanningen" kan icke ske, utan
såsom man i alla Vetenskaper uppenbart ser,
genom den osynliga, höga, milda och
gudomliga magt, som heter Skäl och Bevis; genom
öfvertygelse, och icke genom Våld. Ja, icke ens
det våld, som man alltid ansett för mest ädelt
och hjeltemodigt, att Slåss för en Tankfirihet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
