Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda Uppsatser - Grefvinnan Spastaras Död: Skaldestycke af Herr Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Snillen. Man liacle Kkväl märkt en Skald af
högre ordning; men icke velat medge det. —
Nu, hvad skall afunden görä? och Jfà vettet för
att ej se? .
På Nova Zemblas fjäll, i Cejlons, brända dalar—
är en början så poetiskt skön och högtidlig, som
något skaldestycke har den; och genom
motsatsen af det så långt’ aflägsna — af något jag vet
icke huru — rörande behagligt!
Nej himmel! icke jag ditt delningssätt anklagar;
På blomman af min vår ,du< hagelskurar sändt —
Hvilken rad af fullkomlig, ren, och målande
skönhet!
Jag kan ej säTl i Himlen varay
Om, der jag jordens klagan hör —
En känsla af alldeles samina skönhet, som bilden
i den förra. Upprepa den, höga och ömma
hjerta! och välsigna Snillets skyddsängel, som sa
väl lärde dig säga livad du känner!
Här jag min luta tary här vill jag tårar fälla:
Jag kan ej mer: och mer din skugga ej begär.
Bader fulla af ljufhet!
Hon blott en känsla har j som just på gränsen står
Jrmellan Mor och Älskarinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
