Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda Uppsatser - Grefvinnan Spastaras Död: Skaldestycke af Herr Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
något oskyldigt. Dpn är här blandad med sa
mycket Christendom och Poesi. Och sen, Hr
Consistorial! när man besinnar — när man har
nog vett och själ att besinna . . . Tron bragt
till det yttersta — på branten af förtviflan —
som än en gång uppkastar ett frågande öga till
Himmelen . . • känslan, i denna sista styrkan,
då hon villar förståndet . . . själen, i högden af
sin smärtande ömhet, då hon ville våga ett
uppror emot Gud — Detta är starkt och skönt —
Döm, Ers Andelighet — Skall han brännas
eller canoniseras?
Med er tillåtelse — Han skall vara Hr
Lidner: poet, fantastisk, svärmande — men så som
man aldrig såg det.
Hvad är då nu Spastara?
Ett ypperligt Stycke; ett Bloss af Snille; värdt
att ses och beundras.
o o « « ø o
o o o
Det är roligt att se den verkan detta
stycket gör på den andra rimar-grödan. J kännen
dem, mine Herrar! desse behagelige tränare som
aldrig hinna själen: dessa ännu mjölkblöta
idis-lande kalfvar, som kesa rasande for det minste
ovana. —O det blir väl något af Er I hvad?
regiens Okdragare; det ewg* trampades Senatorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
