Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda Uppsatser - Grefvinnan Spastaras Död: Skaldestycke af Herr Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a3o
har en visa tyngd) men också vigt — Dock —
ingen bör lida — dock har Ni, min Herre, ritt
•i- alt när Vatten Ur bra rinnande, så är det
godt Vatten.
Allt är högt, eller mfittligt, eller litet. Hvart
snille placerar sig i sin region. Men nttr en
inbillning tar de smfl, så börja de glittra med sina
nätta, täcka fördelar, och fas-grina och ropa huru
grufligt man faller deruppifrfin! Ack, mine
Herrar; gören naturen rätt. Den låga ljungen har
ock behagliga blommor: den lAga ljungen
blåser aldrig ner. Men fir det ej ädlare att vara
en hög, om ock något oskaplig, Ceder? r-
Annars! Allt ondt har sin cur. Kryp, min vittre
vän, på fyra fötter, så fa]ler du ej så högt! —
— "Men — Men —- ter Ni denna oordningen*
’denna vildheten t det är stort* starkt lßß O rena,
nütta hufvuden! af den goda smaken fäjade, på
den lilla lyokliga småherr-crediten täckt
möblerade! Jag förstår Er: J hafven rfltt. Naturen
ilr ej sopad och städad: Den behagar Er intet.
Men Jf läsen, belönte af nöjet, J ådlare, som
kunnen älska Snillet; som hafven nog upprått själ
att förlåta en missflygt för det stora
bemödandet. — Är det ej vaokart att se det vågade?
Hvar är annars vägen till detta höga och full*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
