Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda Uppsatser - Om Höflighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
337
ning. Jag vet nog, att man kan skrifva, när
man sä behagar, sin Ödmjukaste Tanka: men
detta är Trälars elegance. Det tillhör icke
Sanningen att vara ödmjuk: hon är gudomlig: då
Lögnen deremot kommer från afgrunden, är rädd
för dagen, och har sina goda skäl att krypa;
Men det värsta är, att Höfligbeten är absurd,
■ ._
är den högsta ridicule, ja är omöjlig3 i vissa
Bevis, som dock kunna vara Mästerstycken af
skönhet och styrka: såsom* då Cicero bevisar emot
Verres, eller Fox bevisar emot Hastings, att’ de
röfvat Land och Rike."
Jag vädjar till Publikens Förnuft, om dessa*
klara rader, med minsta rimlighet, kimna
smädas, af någon annan än den, som föresatt sig
att ifra för Höfligbeten, endast för att vara
Ohöflig?
Det är klart, att Frågan icke är om
Sam-lefnadén; utan om Vetenskaper och Bevis, om
strängt och kallt Förnuft. En Mathematicus kan ,
bredevid Mathematiker buga så mycket och så
djupt han behagar: men, uti Mathematiken, har
han ej mer än ett att göra: Demonstrera. Så
äfven en Raisonneur eller en Äctor; de göra
utom Saken, såsom med fruntimmer, hvad dem
lyster, eller dé finna vackrast: men uti Saken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
